Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Historiska principfrågor. Av Bertil Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
;^* BERTIL BOETHIUS
ningar. Det kominer ej den historiska vetenskapen vid, orn en
och annan av dess idkare använder sina historiska insikter och
sin vetenskapliga teknik i dylika tidsidéers tjänst; lika gärna kan
män söka sak med eller prisa naturvetenskapen, därför att en
kemisk vetenskapsman biträder vid kruttillverkning eller
fabrikation av gödningsmedel. Men förvisso ligger i tidsidéernas
inflytande över historikern en felkälla, som icke ens av den allvarligaste
och ärligaste självkritik kan helt elimineras.
Att därför fördöma historikerns levande deltagande i sin egen
tids liv vore emellertid att beröva den historiska vetenskapen de.;s
drivande och befruktande kraft. Från vårt eget själsliv leder
ingen annan brygga över till andras än den egna upplevelsen. Ju
intensivare våra personliga avgöranden varit, ju vidsträcktare våra
erfarenheter, ju fullare vi deltagit i det liv, som omger oss, desto
längre sträcker sig också vår förmåga att förstå andras
avgöranden, erfarenheter och insatser. Men faller på detta sätt
belysningen från vår egen tid på den förgångna, kommer även de olika
orsakskedjornas aktualitet att därav bestämmas, Det innebär icke,
att historikern skulle jaga efter belägg för älsklingsidéer, då han
föregiver sig söka sanningen; än mindre, att han skulle trycka
sina åskådningars måttstock på en förfluten tid; det är hans första
och enklaste skyldighet att söka undvika sådant. Men det
innebär, att det urval, som vi konstaterat utgöra varje bearbetnings
innebörd, bestämmes av de skiftande kulturepokernas och
kulturriktningarnas eget behov.
Gör man allvar av dylika överväganden, vilka i växlande
formuleringar torde vara samfälld egendom för de flesta historiker,
ligger det varken något överraskande eller principiellt oriktigt
i att det stora vänstergenombrottet i vår nyaste historia av allt att
döma kommer att väcka till liv en av dess idéer befruktad
historieskrivning.
Vi ha tvärtom otvivelaktigt rätt att av den nu uppenbarligen
förestående revisionen av vårt historiska källmaterial ur nya
synpunkter vänta ny, kanske stundom överraskande belysning av de
orsakssammanhang, som tryckt sin prägel på vår segrande
demokrati. Säkerligen kommer det därvid ej att saknas uppgifter
både för kritik och självbesinning. Ensidighet och förträngning
av synpunkterna synas nästan oundvikligt tillhöra de
förskjutningar av den vetenskapliga problemställningen, som ske under
stark inverkan av utanför vetenskapen liggande tidsåskådningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
