Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Historiska principfrågor. Av Bertil Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORISKA PRINCIPFRÅGOR »21
vetenskapernas principiella stråvan all omfatta alla yttringar av
mänskligt liv i det förflutna, odlade den egentliga historiens
målsmän vid våra universitet med förkärlek politisk historia. Det
var deras ämnes tradition. Riksarkivet, som öppnades för
forskningen genom Hans Järtas storartade reform, bjöd åt denna gren
av historien ett överväldigande .material, och den dåtida
historievetenskapens publiceringsorgan, »Handlingar rörande
Skandinaviens historia», bragte gång på gång i sin långa följd av band
såsom överraskande nyheter källor, vilka nu tillgodogjorts i den
historiska allmänbildningen. Det fanns alltså redan i
vetenskapens mest trängande uppgifter mycket, som var ägnat ;att fasthålla
historikerns uppmärksamhet vid de stora och i ögonen fallande
händelserna i staternas yttre och inre liv. Den tyska enhetsstatens
framväxt och storslagna maktutvecklmg fängslade intresset vid
samma företeelser. Som ofta eljest visade kanske stämningar
och åskådningar, som ej härrörde från den historiska forskningen,
vägen, men den empiriska undersökningen bekräftade den
statliga organisationens centrala betydelse för det samhälleliga livet
och därmed även för den historiska konstruktionen. Som
principiell historieuppfattning vore en historievetenskapens begräns
ning till statslivets företeelser en orimlighet, som arbetsprogram
för en av dess discipliner kan samma begränsning åberopa
väsentliga redan ådagalagda fördelar. Odlandet av den. diplomatiska
historien och krigshistorien har utgjort ett ej obeaktat svenskt
inlägg i den fortgående internationella historiska diskussionen, och
sysslandet med sådana frågor har för många bland universitetens
lärjungar öppnat befruktande utsikter över främmande vetenskap
och främmande kultur, som näppeligen i samma utsträckning
kommit på deras lott, om de förlagt sin grundläggande, kanske
enda vetenskapliga undersökning inom vår egen trånga krets. Den
inre historien har tack vare framhävandet av de statliga
synpunkterna kunnat påräkna en intensiv bearbetning av så viktiga
grenar som författnings-, riksdags- och förvaltningshistoria. En
blick på den historiska litteraturen visar jämväl, att gena och allt
oftare beträdda vägar från sistnämnda forskningsområden leda
över till rättshistorien och den ekonomiska historien liksom f. ö.
även till mångfaldiga andra provinser inom vår odlings historia.
Den begränsning, historien i trängre mening ålagt sig, har
emellertid sedan länge varit utsatt för snart sagt periodiska anfäktelser.
Doktrinära riktningar av olika slag ha bestritt och bestrida allt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
