Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 13. 12. 1919 - Det röda Rysslands kamp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
580 DAGENS FRÅGOR
mellan dem och Petljuras trupper åvägabragts mot den gemensamma
fienden Denikin. Å andra sidan lär denne hava fått mottaga ett icke
föraktligt krafttillskott från sina motståndare, i det att Petljuras
gali-ziska trupper uppgivas hava övergått till den sydryske generalens
armé. Besannas det, att Petljura samtidigt lidit svåra nederlag mot
polackerna, vilka skulle befinna sig i full framryckning söderut, synes
den ukrainska staten ha fått sitt område reducerat till det minsta
möjliga.
Mellan polackerna och Denikin är däremot ett gott förhållande
rådande; nyligen inkomna meddelanden giva vid handen, att
förbindelse uppnåtts mellan trupper, tillhörande dessa båda motståndare
till sovjetväldet. Något vidare framträngande österut av Polens
stridskrafter synes emellertid under senare tid icke hava ägt rum.
Om sålunda de sista månadernas strider i öster och söder
medfört för bolsjevikerna förvånande goda resultat, hava dock dess för
oss mest i ögonen fallande framgångar uppnåtts på sovjetväldets
västfront. Redan tidigt var det ju uppenbart, att Judenitjs illa planlagda
och med otillräckliga krafter företagna offensiv hade föga utsikt att
lyckas. Vad som däremot kom mera överraskande var dels de
nordvästryska truppernas fullkomliga débacle och dels den lätthet, med
vilken den röda arméledningen förmådde att hastigt samt utan att
försvaga andra viktiga fronter åstadkomma en kraftanhopning till
Petrograds försvar. Samtidigt ha bolsjevikerna även därigenom att
de Avalov-Bermondlska truppernas satts ur spelet vunnit en — om
också indirekt — framgång.
Att Östersjörepublikerna, bombarderade med boNjevikiska löften
och utfästelser samt inför skräcksynen av ett allryskt välde bakom
rådssystemets fall, äro benägna för vapenstillestånd och fred, kan
knappast förundra. Märkligare är, att sovjetstyrelsen, mitt under de
röda arméernas framgångar på alla håll, visar en tydlig benägenhet
för fred, även om denna skulle kunna vinnas blott mot
anmärkningsvärda eftergifter. Alldeles tydligt är, att den yttre, rent militära
styrkan icke motsvaras av nödig fasthet i det inre. Upprorsförsök
i Petrograd samt allvarliga oroli^heter i Brjansk- och
Kalugaområ-dena visa grundens brister. Sovjetväldets yttre framgångar kunna
icke dölja, att dess värsta fiende, näringslivets des’organisation och
följden härav, svälten, griper allt kraftigare tag kring dess strupe.
Men den yttre impuls, som skulle komma byggnaden att störta
samman, höres alltjämt icke av.
Får Lenin nu fred, kan han ju köpa den med vilka eftergifter
och utfästelser som helst. »Papperet tål mycket», säger ett ryskt
ordspråk, och om dammarna öppnns för den bolsjevikiska
propagandans svallvåg får man väl se, vad löftena voro värda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
