Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Svensk utrikespolitik efter världskriget. Av Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK UTRIKESPOLITIK EFTER VÄRLDSKRIGET 5
hjärtat ur bröstet på förbundet». Säkert är däremot, att
förbundet, med eller utan Amerika, kommer till stånd, och med
en till visshet gränsande sannolikhet kan man redan nu
förutsäga, att övriga inbjudna neutrala stater i Europa ansluta sig.
Därmed torde saken också för Sveriges del vara avgjord.
Man kan nog utgå från att också vi vid fristens utgång äro
förbundsmedlemmar, »dock utan entusiasm», liksom förra
seklets heliga allians biträddes även av Sverige. Genom att
hyckla beundran för de nuvarande förbundsbestämmelserna,
något som väl en och annan ängsligt servil
konjunkturpolitiker torde tillråda, gagna vi varken oss själva eller förbundet;
sådant är redan gammalmodigt både i Paris och London.
Ärligare och klokare är att vid vårt eventuella inträde i
förbundet icke dölja vår övertygelse om bristfälligheterna och
farorna, men å andra sidan ej, då vi inträda, resignerat låta
hoppet fara, utan i stället, trogna Sveriges förpliktande
folkrättstraditioner, beslutsamt inom förbundet söka samverkan
med alla dem, som vilja utveckla dess rättstankar och så långt
möjligt är försvåra de rika möjligheter förbundsakten
erbjuder till stormaktsmissbruk. Det skulle föra för långt att
här ingå på vilka förändringar i förbundsakten, som särskilt
äro önskvärda; endast det må härvidlag påpekas, att skyldig
aktning för presidenten Wilsons ursprungliga planer med
denna sammanslutning torde kräva, att den blir tillgänglig
för alla civiliserade stater, så att den stora folkfamiljens
medlemmar ej komma att indelas i fångvaktare och straffångar.
En noggrannare reglering av de enskilda
förbundsmedlemmarnas förpliktelser att på exekutivrådets anmaning deltaga
i ekonomiska eller militära tvångsåtgärder mot tredje makt
inom eller utom förbundet lär väl ock vara erforderlig.
Sveriges yttre politik har sedan urminnes tider varit
Öster-sjöpolitik, och vårt geografiska läge samverkar med våra
historiska traditioner till att så även framdeles blir fallet.
Den röda tråden i äldre tiders svenska Östersjöpolitik var ej
territoriell vinningslystnad, erövring för erövringens egen
skull, utan självbevarelsedriftens strävan att ej vid Östersjöns
stränder nödgas räkna med någon för Sveriges oberoende och
Östersjöhandelns frihet farlig och övermäktig fiende. I gångna
tider ledde denna defensivtanke svenskarna ut på
erövringsföretag vid Östersjöns kuster, i våra dagar manar den Sveri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
