Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Besparing av arbetskraft. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
del av den knappa arbetskraften för en sådan sak. Vederbörande
få skylla sig själva för en god del av de verkningar i form av
fördyring av levnadsunderhållet som eljest inträffa.
I ännu högre grad gäller allt detta om de olika husliga arbetena,
icke blott sådant som utföres av tjänstfolk i vanlig mening —
ehuru även här mycket skulle kunna sparas — utan även i fråga
om tyngre husligt arbete, sådant som vedsågning, ved- och
kolbärning liksom annat dylikt. Är det icke i grund och botten en
social vidskepelse, att t. ex. en byråchef eller hans son teknologen
gör något som är under deras värdighet genom att hämta upp
veden eller kolet ur källaren och därigenom ersätta en särskild
ved- eller kolbärare? I förstadssamhällena skulle säkerligen
vedsågningen också lätteligen kunna utföras av familjens egna
medlemmar.
Den vanliga invändningen häremot är att vederbörandes tid
och arbetskraft äro alldeles för dyrbara härför. Härvid kan man
sätta ett stort frågetecken. Nutiden har ju kommit att i allt högre
grad uppskatta kroppsövningarnas betydelse för en allsidig
utveckling av människan, och man har svårt att se annat än att
även dessa slags kroppsövningar skulle kunna vara det andliga
arbetets män och kvinnor till positiv fördel i stället för till skada.
Ligger det ej från såväl social som moralisk synpunkt någonting
oförsvarligt i att se t. ex. skolungdomen ägna sina rikligt
tilltagna mellanterminer endast och allenast åt alla upptänkliga slags
sport, utan nästan ett enda intellektuellt inslag, men samtidigt
låta sina föräldrar betala för hämtning av vatten eller is på
sommarnöjet? Vilken tanke skall den kroppsarbetande klassen
få om de bildades uppfattning av arbetets ära genom sådant?
Men det är som allas vår pojkbok Tom Sawyer säger i sina
reflexioner till Toms odödliga målning av Tant Pollys gårdsplank:
»Framställning av konstgjorda blommor eller arbete i en
trampkvarn är arbete, medan kägelspel eller bestigning av Mont Blanc
endast är nöje. Det finns förmögna herrar i England som köra
diligenser med fyrspann 20 eller 30 eng. mil om dagen mitt på
sommaren, därför att förmånen kostar dem åtskilligt med pengar;
och om man bjöde dem lön för deras tjänst, skulle det förvandlas
i arbete och de skulle avstå därifrån».
Vår tids och vårt lands bildade klass har varken moraliskt eller
ekonomiskt råd till detta slags rikemanslyx.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
