Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 26 jan. 1920 - Nationalitet och politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 DAGENS FRÅGOR
het» grundligen bevisad av händelsernas utgång — som bekant den
måttstock, efter vilken den gängse optimistiska åskådningen på pricken
kan avgöra, vem som haft rätt. Principen om nationaliteternas
självbestämmanderätt har genom ententens seger upplyftats till en regel
— från vilken just inga andra undantag tolereras än de som gälla
seg-rarnes egna »undertryckta folkslag» och de till huvudlandet fåfängt
trängtande tyskarne i förskingringen. »Nationella aspirationer måste
respekteras; folken kunna nu endast behärskas och styras med deras
eget samtycke. ’Självbestämmanderätt’ är ej blott en tom fras. Den är
en imperativ handlingsgrundsats», heter det i ett av dessa Wilsonska
tal, där den nya världspolitikens ledande principer kodifierats.
En så mycket angenämare överraskning är det att finna dogmen
orn nationaliteten som grundval för statsbildning skarpt kritiserad
från ett håll, där man knappast skulle väntat det, från en varm
anhängare av ententens sak i kriget, en politisk tänkare, för vilken
»liberalismen är mer än en trosbekännelse, den är en
sinnesbeskaffenhet, en politisk religion».
Under titeln Nationality and Government (senaste uppl. London
1919; 362 sid.; pr. 6,60 kr.) har Alfred E. Zimmern — en engelsk
universitetsman i 40-års-åldern, god kännare av det gamla Greklands
historia och medarbetare bl. a. i den ansedda engelska tidskriften
The Round Table — sammanfört ett antal under eller omedelbart
före kriget skrivna uppsatser och föredrag. Man möter här en av
dessa fint bildade och ädelt tänkande engelska författare, som förmå
ge engelsk anda så synnerligen sympatiska uttryck — och därigenom
mot sin vilja bidraga att göra klyftan mellan engelskt politiskt talande
och handlande så osympatiskt vid. Uppsatserna behandla vitt skilda
ämnen: de principiella motsatserna i världskriget, nationalitetens
betydelse, universitets- och folkuppfostringsfrågor och icke minst den
industriella omgestaltningen under krigets inverkan, men ge alla
uttryck åt ett enhetligt program, som, med en alltför hopträngd och
abstrakt fras, skulle kunna sammanfattas i orden: uppfostran till
självverksamhet. Här skall, med förbigående av mycket annat
anmärkningsvärt i hans arbete, blott beröras den tillämpning, som han på
nationalitetsfrågans område gör av sin allmänna uppfattning.
Zimmern är allt annat än kosmopolit. Ingen kan skatta den
nationella egenarten högre än han. Nästan ännu mera motbjudande
än de fanatiska chauvinister han mött bland bönder och herdar i
Balkans bergstrakter ter sig för honom den internationaliserade
levan-tinen i Orientens hamnstäder med sitt flottiga amerikanska pass,
och såsom i denna punkt ännu farligare än det preussiska eller
magyariska tyranniet skildrar han den amerikanska industrialismens
ångvält som hotar att till en själlös massa sammanpressa alla de
individuella nationaliteter, som samlas under dess tyngd. Med ömkan
betraktar han »les déracinés», dessa som »ryckts som en ört från sin
groningsgrund» och i framåtskridandets och kulturens namn hålla på
att förlora sig själva: den ryske juden i Boston t. ex., som
efterapar New England’s seder, eller studenten från Bengalen, som svänger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
