Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 26 jan. 1920 - Färre lagar men goda - Nedläggandet av Köpenhamns landbefästningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 75
ligen är läroverkslärarnas avlöningssätt så tillvida säreget, att
avlöningen fördelas olika på arbetstid och ferietid, och visserligen företer
övningslärarnas avlöning ytterligare vissa säregna drag, som man
här inte behöver inlåta sig på. Men tal, som äro i huvudsak
analoga med det nyss anförda, måste uppställas och uträknas för
varenda statstjänsteman, som är tjänstledig av annan anledning än
offentligt uppdrag, ferier eller semester. Sådana äro gällande
bestämmelser rörande beräkning av tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg
vid tjänstledighet. Man må försöka tänka sig in i vilket arbete och
vilka möjligheter för felräkning detta medför för vederbörande
redogörare inom olika verk och kårer landet runt!
Hur är det möjligt, att sådana lagar kunna åstadkommas? Två
äro de huvudsakliga förklaringsgrunderna: å ena sidan brådskan,
som gör, att man inte hinner tänka igenom lagarna, och som i sin
tur till stor del beror på att de lagstiftande myndigheterna lassa på
sig så mycket lagstiftningsarbete i onödan; å andra sidan bristen på
självkritik, som gör, att man tror sig om att reda sig utan
sakkunskap och erfarenhet.
I högerns nya program finnes en punkt, som säger: »färre lagar
men goda». I den punkten borde alla kunna enas oberoende av
partiståndpunkt. Naturligtvis komma meningarna alltid att bli
delade om huru lagarna böra vara beskaffade för att vara goda. Men
de borde inte kunna vara delade därom, att ett oeftergivligt villkor
för lagarnas godhet är att de äro väl genomtänkta. Får utvecklingen
i det avseendet ohejdat fortgå i den nuvarande riktningen, så är det
fara värt, att vår statsordning upplöses i ett kaos av lagstiftning
på hafs.
Danmark har liksom vi hugnats med en
civil försvarskommission. Ännu har den ej
fått några fasta utgångspunkter för sitt arbete — nationernas
förbund har ju icke förverkligats i den ursprungligen avsedda andan,
och det är mycket möjligt, att de i förbundsakten antydda speciella
förbundsdirektiven för omfattningen och arten av anslutna mindre
staters försvarsanordningar dröja eller alldeles utebliva. Den danska
kommissionen har emellertid icke velat förbli overksam och den har
då valt att genom effektiv medverkan till nedläggandet av Köpenhamns
befästningar visa sin beredvillighet att i detta avseende stödja den
radikal-socialistiska regeringens initiativ.
Om Köpenhamns befästningar har under en lång tidsperiod stritts
väldeliga i Danmark. Allteftersom den danska försvarsfrågan blev
mera framträdande, kunde man i stort uppdela folkrepresentanterna
i tvänne grupper. Den ena ansåg, att Danmarks neutralitet under
ett kommande stormaktskrig bäst vore betjänt av ett minimum av
försvarskrafter. Den andra höll före att landets i hög grad
exponerade läge förutsatte ett försvar, vilket särskilt beträffande Själland,
som väntades bli huvudföremålet för en eventuell inkräktares anfall,
fordrade befästningar både på sjö- och landsidan till Köpenhamns
Nedläggandet av
Köpenhamns landbefästningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
