Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Kommunalskattereformen. Av Carl W. U. Kuylenstierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 CARL W. U. KUYLENSTIERNA
penstedt i fråga om fastighetsbeskattningen huvudsaklig
anslutning till den gamla fastighetsbevillningen, medan herr Östberg
önskade en eller flera objektskatter vid sidan av en
inkomstbeskattning. En särskild fastighetsskatt vid sidan av
inkomstskatten förordades även av herr Fredholm.
Kommunalskattekommitténs förslag avstyrktes av bl. a.
Kammarrätten, som i likhet med de nyss omnämnda reservanterna
betonade, att blott de som hade den i förhållande till
fastighetens taxeringsvärde lägsta inkomsten finge skatta för
fastigheten såsom sådan utöver inkomsten. Härmed var
kommunalskattekommitténs stora förslag att anse såsom dödsdömt.
Det dröjde nu rätt länge, tills man åter gav sig in på ett
direkt lagstiftningsarbete i den allmänna komnmnalskattefrågan.
I stället inriktade man sig på den reform i fråga om
statsbeskattningen, som fullbordades år 1910. Emellertid saknas ej
från denna tid auktoritativa uttalanden i kommunalskattefrågan.
Vid 1903 års riksdag uttalade sig sammansatta bevillnings- och
lagutskottet i anledning av motion av herr Östberg avgjort
sympatiskt för en intressebeskattning vid sidan av en skatt
efter förmåga. Det vill synas, yttrar utskottet efter en
granskning av de föreslagna olika skatteformerna (fastighetsskatt,
näringsskatt och inkomstskatt), som om det icke skulle vara
omöjligt att till en del bygga den kommunala budgeten på
objektskatter samt pä avgifter och bidrag av vederlags natur,
ehuruväl en väsentlig del av de kommunala skatterna torde
böra utgå i form av tillägg till de direkta statsskatterna.
Vid anmälan inför Kungl, Maj:t av den finansplan, som skulle
föreläggas 1910 års riksdag, uttalade sig dåvarande
finansministern, statsrådet Swartz, i den berörda principfrågan. Det
syntes honom ovedersägligt, att en kommunal inkomstskatt,
vare sig densamma byggdes på egen grund eller uttoges på
grundvalen av de för den statliga inkomstskatten verkställda
taxeringarna, icke kunde avvaras för täckande av åtskilliga
kommunala utgiftsbehov, särskilt sådana av mera allmän
beskaffenhet. Vid sidan härav borde ett kommunalt
objektskattesystem utvecklas.
När såsom nyss nämnts en reform i avseende å den statliga
beskattningen år 1910 genomförts, begynte ett förnyat arbete
på kommunalskattereformen. Sakkunniga förordnades i
november samma år att taga itu med arbetet. Några särskilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
