Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Kommunalskattereformen. Av Carl W. U. Kuylenstierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMUNALSKATTEREFORMEN 87
direktiv meddelades icke. Efter vissa personbyten utgjordes
de sakkunniga av landskamreraren G. V. Eiserman och f. d.
kammarrättsrådet E. J. von Wolcker. År 1911 förordnades
landskamreraren O. Landen att i egenskap av representant för
värdestegringsskattekommitterade deltaga i arbetet. Emellertid
kunde dessa sakkunniga icke enas om principerna för
reformen. Resultatet blev därför tvenne i april 1917 avgivna, skilda
betänkanden, det ena med Eiserman och von Wolcker och det
andra med Landen som upphovsmän.
Därutinnan fanns emellertid icke någon meningsskiljaktighet
mellan dessa sakkunniga, att intresseprincipen borde intaga en
framstående plats i det kommunala skattesystemet, dock vid
sidan av skatteförmågeprincipen. Det var vid dessa principers
närmare utformning, som meningsbrytningarna visade sig.
Eisermans och von Wolckers skattesystem består av en
fastighetsskatt, en avkastningsskatt och en kommunal
inkomst-och förmögenhetsskatt, varjämte den nuvarande skogsaccisen
bibehålles. Av dessa skatteformer hava de båda första
utformats såsom intresseskatter och tänkts intaga det huvudsakliga
rummet i systemet. Fastighetsskatten utgår i likhet med den
nuvarande fastighetsbevillningen efter fastigheternas
taxeringsvärden. Avkastningsskatten träffar all slags avkastning utom
av skog utöver husbehovet, vilken avkastning i stället träffas
av skogsaccis. Såsom avkastning räknas även avkastning av
tjänst o. d. De sakkunniga hava resonerat så, att även
löntagare m. fl. hava intresse av en kommuns verksamhet och
därför böra betala intresseskatt. Då det är fråga om en
intresseskatt, är det helt naturligt, att avdrag ej får ske för
gäld-räntor o. d. Den av Eiserman och von Wolcker föreslagna
inkomst- och förmögenhetsskatten är en progressivskatt, nära
överensstämmande med statsskatten. Den har emellertid tänkts
intaga endast en supplementär ställning. Denna skatt är
uppenbarligen en ren förmågeskatt. Det torde böra
tilläggas, att Eiserman och von Wolcker under arbetets gång även
opererat med en näringsskatt i stället för avkastningsskatten,
men att de, huvudsakligen av tekniska skäl, uppgivit försöket
att skapa en sådan. Ett utkast till författning om näringsskatt
är dock fogat till deras betänkande.
Landen åter har i sitt förslag såsom intresseskatt upptagit
skatt å fast egendom samt produktiv lös egendom, en kommu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
