Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Kommunalskattereformen. Av Carl W. U. Kuylenstierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMUNALSKATTEREFORMEN 89
införes. Båda de nyss omnämnda sakkunnigeförslagen hava
utgått ifrån en jord värdestegringsbeskattning vid sidan av den
allmänna kommunalbeskattningen.
Redan innan Kammarrätten avgav sitt nyss omnämnda
utlåtande, påbörjades under förra hälften av år 1919 inom
Finansdepartementet arbetet med förslag till proposition i
kommunalskattefrågan. Det föll på departementets lagbyrå och dess
chef, d. v. hovrättsrådet Nothin, att omhändertaga arbetet, och
författaren till denna uppsats förordnades att biträda därvid.
Under sommarens lopp förordnades riksdagsmän, två från vart
och ett av de tre stora partierna, att deltaga i överläggningen
i frågan och granska förslagen, allt eftersom de utarbetades.
Såsom resultat av detta arbete föreligger bl. a. ett nyligen
offentliggjort förslag till kommunalskattelag. Även detta förslag
bygges på dels intresseprincipen och dels förmågeprincipen.
Intresseskatterna äro två, en fastighetsskatt och en
näringsskatt, båda rena objektskatter.
Fastighetsskatten överensstämmer i mycket med den
nuvarande fastighetsbevillningen samt med Eiserman—von Wolckers
och Landéns motsvarande skatteform. Särskilt är dock att
lägga märke till den väsentligt utsträckta skattskyldigheten för
statens fastigheter. En viktig detalj är upphävandet av den
gamla skillnaden mellan jordbruksfastighet och annan
fastighet. I stället skall taxeringsvärdet å alla fastigheter uppdelas
i jordbruksvärde, skogsvärde och annat värde eller dem av
dessa värden, vartill omständigheterna föranleda. Åsättandet av
det särskilda skogsvärdet motiveras därav, att den växande
skogen, såsom nedan närmare beröres, tänkts skola gå med i
den allmänna kommunala repartitionen efter lägre
jämförelsetal än fastigheten i övrigt.
Näringsskatten utgår även efter ett slags taxeringsvärde:
näringsföretagets s. k. näringsskattekapital. Detta sammansättes
av dels den i näringen nedlagda förmögenheten, dels ett belopp
bestämt på grundvalen av antalet i företaget sysselsatta
personer (arbetarkapital), dels ett på visst sätt kapitaliserat belopp
för den del av avkastningen, som kan anses överstiga normal
avkastning (meravkastningen). Jordbruket drabbas ej av
näringsskatt, utan i stället skall fastighetens jordbruksvärde gå
med i repartitionen efter ett högre jämförelsetal än annat
värde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>