Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Kommunalskattereformen. Av Carl W. U. Kuylenstierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 CARL W. U. KUYLENSTIERNA
Påståendet att förslaget skulle vara ett utslag av en viss
politisk meningsriktning är såsom nogsamt torde framgå av det
hittills anförda felaktigt.
Jag skall nu övergå till att framhålla några synpunkter, som
enligt min personliga uppfattning vid förslagets bedömande
torde vara förtjänta av beaktande.
Först skulle jag då vilja antyda ett par av de väsentligaste
brister, som vidlåda den nuvarande kommunala beskattningen.
Särskilt i ögonen fallande är därvid den omständigheten, att
jordbrukare betala ingen eller högst obetydlig skatt för sin
arbetsinkomst. Inkomsten av jordbruksfastighet beräknas endast
till 6 % av fastighetens taxeringsvärde, d. v. s. ej mer än till
normal kapitalränta på det i fastigheten nedlagda kapitalet.
Den jordbrukare, som ej har skuld på sin fastighet, betalar, vad
jordbruket beträffar, i verkligheten ej skatt för mer än denna
kapitalränta. Någon hänsyn till den verkliga inkomsten tages
alls icke. Löntagaren betalar däremot skatt för hela sin
inkomst. Mellan löntagarna inbördes anses en stark orättvisa
ligga däri att den skuldsatte och den skuldfrie betala lika skatt
— avdrag för gäldräntor får ej ske vid inkomstberäkningen.
Närmast till hands kunde det ju då synas ligga att bygga
hela beskattningen på en kommunal inkomstskatt, skapad på
samma sätt som den statliga. Fråga är emellertid, om ej
därigenom det onda skulle botas med ett värre ont. Man tanke
sig ett missväxtår i en ren landskommun. Ingen av
jordbrukarna kan uppvisa någon nämnvärd nettoinkomst för året:
prästen och klockaren och kanske ännu några löntagare få
betala kommunens hela skattebehov. Inkomstskatten är i själva
verket byggd på den fiktionen, att det är ett års inkomst, som
maler skatteförmågan, en fiktion, som uppenbarligen kan slå
grundligt fel. Och även i övrigt kunna förhållandena i en
kommun väsentligen fluktuera. Redan härav följer, att man måste
skaffa kommunen fasta skattekällor, som ej avsevärt
förändras med växlande konjunkturer — härmed är man, alldeles
oberoende av vad intresseprincipen kan anses kräva, inne på
objektbeskattningen. Behovet av en objektbeskattning hava i
själva verket även de båda nyss nämnda huvudreservanterna
vid förslaget vidgått. Det av dem föreslagna garanterade
minimum beträffande inkomst av fastighet är icke annat än en
objektbeskattning, i den mån nämligen som garantien behöver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
