Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Kommunalskattereformen. Av Carl W. U. Kuylenstierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMUNALSKATTEREFORMEN 95
än antalet av de nuvarande bevillningskronorna.
Utdebiteringsprocenten på varje beskattningsföremål blir därigenom tydligen
i samma proportion lägre, varigenom ävenledes
fastighetsskattens absoluta belopp blir lägre än den nuvarande skatten för
fastighet. Någon verkligt dubbel beskattning kan det aldrig
bliva tal om; blott en förskjutning på fastighetsägarna
åstadkommes. På åtskilliga håll, nämligen i de rena
landskommunerna, betyder den omständigheten, att jordbrukarna skola
betala flera slags skatter, för dem alla tillsammans praktiskt taget
mycket litet. Om de nu betala 80 % av all skatt till
kommunen, är det teoretiskt fullkomligt uteslutet, att de skola få
vidkännas mer än en fjärdedel utöver denna skatt. Ty hela
summan är 100 %. Praktiskt taget blir naturligtvis ökningen icke så
stor, då det även i fortsättningen kommer att finnas även andra
skattskyldiga än jordbrukarna. Däremot skulle säkerligen
förslaget medföra en förskjutning mellan jordbrukarna inbördes,
vilkens rättvisa väl knappast någon torde vilja förneka. Vad
jag nu anfört gäller tydligtvis även om näringsskatten.
Näringsföretagen skola icke vidkännas både hela sin gamla
inkomstskatt och näringsskatt. Utan inkomstskatten blir lägre,
och i stället kommer näringsskatten — låt vara att båda
skatternas summa emellanåt kan komma att något överstiga den
nuvarande skatten för inkomst.
Frågan om repartitionstalen är alltså ej av den vikt man i
allmänhet synes förmena. Större betydelse har tydligen
utformningen av skalan för progressivskatten. Därest denna
tilltages kraftigt, minskas ju betydelsen av alla de övriga
skatteformerna. Den reservation som av de båda sakkunniga
högermännen framställts mot den i förslaget antagna skalan är
emellertid av mera formell än reell betydelse. Den innebär
visserligen en reduktion till hälvten, men i stället skulle medel till
skatteutjämning tagas på statsbeskattningens väg. Nu kan man
ju måhända hysa olika åsikter om huru stort belopp årligen
sammanlagt bör användas till skatteutjämning. Men om jag
antager, att samma belopp av den kommunala
progressivskatten, som nu för ändamålet skulle erhållas, i stället uttoges
genom inkomst- och förmögenhetsskatt till staten, så skulle
detta i betraktande av den enhetliga grunden för
progressivskatten i huvudsak icke betyda något annat, än att skalan för
den skatt, som användes till skatteutjämning, bleve en annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
