- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tionde årgången. 1920 /
129

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Konservativ demokrati. Av Birger Lövgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

därför att den är så enkel, så lättfattlig, så litet krävande av
tankemöda och ansvarstyngd. Den motsäges också dessvärre av varje
empiriskt studium av historien. Må vara, att denna som helhet
betraktad företer en bild av visserligen ingalunda jämnt
fortlöpande uppåtstigande. Denna helhetsutveckling ligger dock
alldeles utanför politikens räckvidd och möjligheter. Den styres av
högre makter än politici. I de enskilda folkens och staternas liv
omväxla ovedersägligen tider av tillbakagång och djupaste
förfall med höjdperioder av rik andlig och materiell kraftutveckling
och storstilade insatser i mänsklighetens nämnda
helhetsutveckling. Och denna växling står icke utan sammanhang med de
ledande männens handlingar. Det lär icke kunna hjälpas, att
historiens ansvar är individernas, att det är deras dumhet eller
klokhet, fjärrskådande betänksamhet eller dumdristiga
brådstörtande, som föra folken till storhet och välgång eller förfall och
elände. Möjligheten att lyfta sitt folk eller leda det mot olyckan
förefinnes sålunda i varje ögonblick i det politiska handlandet.

Häri finner konservatismen sin motivering och sitt berättigande.
Den utesluter som bekant ingalunda förändring — tvärtom kan
det bli fråga, om icke de största och mest djupgående
förändringarna genomförts av till sin läggning utpräglat konservativt
folk, t. ex. Luther. Men den kräver förändring med försiktighet.
Dess princip är »skynda långsamt». Den fordrar stark och
övertygande motivering för varje förändring, ändrar icke för
ändringens skull utan för det ådagalagda behovets. Framför allt
ändrar den icke annat än det som oundgängligen måste ändras.

I konservatismens väsen kunna särskildt tvenne bärande element
urskiljas. Det ena är förhållandet till det förflutna. Den
konservative ser som en av sina heligaste uppgifter att bevara
sambandet med detta. Han betraktar tillvaron med samma pietet
som mäster Gudmund i Vapensmeden sin tomt, sina byggnader
och sitt husgeråd. Relikter från forntiden i samhällstillstånd,
institutioner, offentliga bruk må för honom gärna finnas, om de
ingen skada göra, ja han skulle betrakta som positiva förluster,
om de toges bort. De säga honom så mycket om vad som varit,
om forna generationers liv och gärning, om aldrig nog
uppskattade insatser i den byggnad, på vilkens krön vi själva
stå och på vilken vi ha att bygga vidare. Även den
konservative kan i likhet med Strindberg finna det tillräckligt att riva
blott »för att få luft och ljus», men icke var som helst och icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:37 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1920/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free