Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Konservativ demokrati. Av Birger Lövgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detta så mycket mer, som det i huvudsak, jag vet mycket väl,
att lysande undantag finnas, dikterats av rent klassegoistiska
instinkter. Högern har alltmer blivit den högre bourgeoisiens,
kapitalisternas parti. Den har härigenom förlorat varje grepp på de
nya folkgrupper, som i manstarka skaror marschera fram till
valurnorna. Ja, vad mera är, den står för dem som den hatade
fienden, vilkens tillintetgörande år förutsättningen för deras egen
materiella och kulturella välfärd. Men den har på samma gång
också alltmer förlorat känningen med sina egna gamla anhängare.
Vakten om penningpåsen förde till avoghet och motstånd mot
statstjänstemännens på grund av fortgående4 proletarisering allt
högre höjda krav på människovärdigare tillvaro. Omsorgen om
den kapitalskapande industrin förde till uppenbart och orättvist
åsidosättande av böndernas intressen. Följden blev, att den ena
valmansgruppen efter den andra börjat falla från och bildat eget
parti. En stor del av bönderna har redan gått. En medelklassens
politiska organisation har åtminstone varit starkt på tal.
Ingenting kan ur konservativ synpunkt vara beklagligare än denna
utveckling. För idéer och ideal blir allt mindre rum, i samma mån
som matfrågan blir den allt och alla dominerande. För övrigt
få dessa många små grupper naturligtvis allt svårare att reda
sig vid sidan av det stora socialistiska partiet, som i ännu
kompakt massa marscherar fram till makt och inflytande. Denna
de icke-socialistiska elementens atomisering är högerns skuld. Vilka
intressen, när nu de skjutas i förgrunden, har en bonde eller
tjänsteman gemensamma med rentierer, bankirer, disponenter och
grosshandlare, som hålla dem nere och förakta dem? Det skall
inte vara många det. Men av de konservativa principerna beror
förvisso vårt folks framtid. Nu i demokratins tid ha de mer än
någonsin en uppgift att fylla. Nu är tiden kommen för den
konservativa demokratin.
Högerns nyligen offentliggjorda s. k. idéprogram erbjuder
onekligen en utgångspunkt för en ny och mera glädjande utveckling,
om det nämligen, som man ju är skyldig att tro, tills motsatsen
visats, verkligen är sprunget ur allvarlig självprövning och
sinnesändring. Allt beror härvid på tolkningen och tillämpningen. Ingen
skulle hellre än undertecknad se, om så vore fallet. Ty han hör
till de många, som alltsedan 1914 varit politiskt hemlösa. Denna
artikel är också närmast att fatta som en konservativ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
