- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tionde årgången. 1920 /
156

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - Historisk litteratur från år 1919. Av Carl Hallendorff

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

156 LITTERATUR

Karl Johan, finner han icke just värt uppmärksamhet. Hans
likgiltighet för de senaste generationerna är då väl heller inte mycket att undra
på, ty var finnes nu vid ökenvandringen genom de trista
hyreskasernerna den intima förbindelse mellan personen och platsen, som gjorde
den fäderneärvda gården till ett föremål för pietetsfylld omsorg .samt
skapade stil och tradition? Vid våra berömda framsteg och alla med
dem inträdda förändringar i boningsvanor och livsföring, som kanske
måste så vara, är det likväl en oändlig förlust att detta sammanhang
med den lokala detaljen upplösts. Det var något annat av säker
enhetskänsla på den tiden, när även den till fjärran länder farne
visste, att där vid en liten grand i Stockholm låg ett undangömt hus,
som han hade släktens rätt att beträda, och som han kunde vila ut i
under väntan ,på den sista färden till familjegraven i den gamla kyrkans
skugga.

I sin senaste volym berättar d:r Forsstrand företrädesvis om
Stockholms utkanter: om Bellevue, Piperska muren, Trångsund, Svindersvik,
Reimersholm och Hägersten samt om stadsarkitekten Erik Palmstedts
bostad vid Svartmangatan och sommarnöje ute vid Dreviken, Det är
en angenäm bok, rik på topografiska och personliga uppgifter. Vad
man slkulle vilja anmärka vid den är en viss flyktighet i behandlingen,
som genom hopade detaljer söker ersätta intimare inträngande i ämneL
Men som den är, utgör den ett värdefullt tillskott till kännedomen om
det äldre Stockholm.

»1785 den 8 november en tisdag, förmodligen töcknig, mörk och
otrevlig blev jag född» — så börjar presidenten frih. S. A. Leijonhufvud
sina av H. L. von Dardel utgivna Minnesanteckningar.
Inledningsraden tecknar några av mannens mest karakteristiska drag:
pessimist, bitter mot världen och missbelåten med sig själv, under allt i
grunden övertygad, att det är några övermäktiga yttre krafter, som ställt
så till, att han icke ikommit till sin rätt. Och likväl vore jag böjd
att beteckna dessa vresigt hållna, en halvt blyg och halvt högmodig
ande förrådande memoarer som historiskt kanske det värdefullaste nya,
fjolårets juliflod bragt.

För skedet efter 1815 äro vi nästan lika fattiga på
minnesanteckningar av historiskt-politisk art, som vi ha överflöd av dem under
halvseklet närmast förut. Anledningen är väl dubbel. Hovet sjönk
undan för undan i betydelse som politisk, andlig och social medelpunkt,
kunde därför på intet vis samla samma omfattande intresse som förut.
Tillika gav den raskt växande pressen med överflödet av tidningar och
tidskrifter en ny politisk teknik och nya uttrycksmöjligheter för den
av nitälskan för det allmänna besjälade: att påverka det levande
släktet genom den personliga brevförbindelsen, det efterkommande genom
konstfullt författade, av mer eller mindre utpräglad tendens färgade
memoarer blev numera antikverat och överflödigt, det gällde i stället
att behålla sista ordet i den dagsjournalistiska tvekampen. Därför har
för det stora flertalet Karl Johans historia mest blivit skriven av
Crusenstolpe. Men därför är också särdeles välkommet varje sent fram-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:37 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1920/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free