Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 8. 3. 1920 - De ryska krigsförberedelserna 1914
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 163
förskjutning ej lätt att utverka, och därför måste övergången ske
gradvis och bemantlad. I juni—juli 1912 erhålla vederbörande myndigheter
del av en ny för snabb offensiv avsedd mobiliseringsplan, vilken skall
träda i kraft med mars 1914; när denna bekräftats av kejsaren,
framgår ej, men alla skönjbara åtgärder syfta till dess genomförande och
utbyggande. Enligt denna givas tre mobiliseringsstadier: partiell,
kompletterande och allmän mobilisering, den första för enskilda
militärområden, den andra efter skedd partiell mobilisering sträckande sig
över hela riket, den tredje omfattande alla militära resurser på en
gång. Samtidigt skapas utanför vad isom tekniskt nämnes mobilisering
en s. k. krigsförberedelseperiod, vilken är liktydig med »den period av
diplomatiska förvecklingar, som föregå fientligheternas öppnande, och
under vilkens lopp alla myndigheter måste träffa de nödiga åtgärderna;
för mobiliseringens framgång och arméns uppmarsch till gränsen —
sålunda ett stycke mobilisering under annat namn. Företagna
försöksmobiliseringar leda till omfattande kompletteringar av materielen, och
det beslutes att under loppet av 1914 öka fredsstyrkan med tre kårer.
Att dessa rapida förberedelser, vilka maj—juni 1914 supplerades
genom förhandlingarna om ryskt-engelskt marinavtal, hade en utpräglat
offensiv läggning, synes ofrånkomligt. Hoeniger vill för sin del sluta,
att de ledande ryska militärkretsarna i samförstånd med Frankrike,
som just nu år 1914 var redo att skörda gagnet av den treåriga
tjänstetiden, voro beslutna att på hösten samma år efter slutade höstmanövrer
låta minan springa. Ehuru detta icke är alldeles otroligt, är man
likväl knappast därvidlag på fullt fast mark. Däremot är det tydligt,
att de vidsträckta förbättrings- och kompletteringsarbetena nästan av
sig själva ledde in i den s. k. krigsförberedelseperioden, i varje fall
från början av juli månad, varför, när denna period officiellt
förkunnades den 25 juli, i verkligheten det mesta av dess arbeten redan var
undangjort. Slutligen, när kejsar Nikolaj mycket mot sin fredliga
vilja, den 29 iförmås att underteckna mobiliseringsukasen, gäller denna
endast partieft mobilisering, men i själva verket utgår en allmän
mobiliseringsorder, dock strängt hemlighållen, tills kejsarens samtycke även
till denna kunnat frampressas.
Vad man härav har rätt att sluta, är, att det drivande militära
kotteriet i Petersburg åtminstone sedan början av juli 1914 energiskt styrde
mot krigsutbrottet, vilket de föregående åtgärderna på olika sätt
förberett. De många termerna i den ryska krigsordboken med deras
glidande betydelse gjorde hemlighetsmakeri gent emot envar ej för mycket
initierad ganska lätt, och det förvånar icke, vare sig att kejsar Nikolaj
hade svårt att behärska utvecklingen eller att den tyske militärattachén,
isom naturligtvis var bättre informerad, förklarade sig stå inför en
olöslig gåta, när alla genom hans speciella kanaler influtna
underrättelser pekade på allmän mobilisering men de officiella auktoriteterna på
hedersord försäkrade, att det blott gällde en helt oskyldig partiell.
De hemligheter rörande krigsutbrottets närmaste förhistoria, som
ännu äro att uppdaga, måste tydligen efterspanas i Petersburg, möjligen
även i Paris. Hoenigers undersökningar hava fört kännedomen om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
