Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 8. 3. 1920 - Statstrycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 178
över tryckeriernas räkningar — redan expeditionens tillvaro bör
därvid kunna ha en god verkan.
Emellertid är frågan om statstrycket något väsentligt mer än en
tryckerifråga. Vi ha i Sverige i våra kommittébetänkanden en fond
av officiella utredningar om alla samhällslivets förhållanden, vartill
knappast annat än Englands ryktbara »blå böcker» uppvisar
motstycke; och det är av största vikt, att de stora uppoffringar, ej blott
av statens medel utan än mer av enskildas nästan oavlönade tid och
krafter, som åvägabragt detta, också bära all den frukt, som därvid
är möjligt. Därifrån är det mycket långt för närvarande, och läget
tenderar närmast att försämras för varje år som går.
I verkligheten äro kommittéerna ännu idag statsförvaltningens
lös-drivare, praktiskt taget obundna av lagar och med förmåga att göra
vad som behagar dem, på ett sätt som skarpt sticker av emot den
ordinarie statsförvaltningens klavbundenhet inom reglementenas och
prejudikatens stängsel. Detta är utan tvivel från vissa synpunkter en
avgjord fördel hos kommittéväsendet, men det måste förenas med så
mycket gemensam planläggning och övervakning, att ej resultaten bli
värdelösa genom bristen på allmän organisation från statens sida.
Den kritik, som framkommit från denna tidskrifts föregående
utgivare, har nyligen upptagits av det praktiska livets män, i det att
handelskammaren i Gävle i en inlaga till Kungl. Maj:t i december
1919 hemställt, dels att de officiella publikationerna måtte utgivas på
sådant sätt, att de lätt kunna överskådas och utan svårighet anskaffas
genom bokhandeln eller helst genom någon distributionscentral, dels
också att en förteckning över äldre publikationer måtte utarbetas samt
att för framtiden årliga förteckningar måtte utgivas. Att detta och långt
mer behövs torde alla erkänna, som över huvud haft med saken att
göra, och här skola några synpunkter framföras, som hittills kanske
varit särskilt undanskjutna.
Redan den yttre anordningen av statstrycket företer en brokig
omväxling i format och utstyrsel. Om man bortser från det statistiska
trycket, för vilket bestämmelser angående format, stilar, papper och
utstyrsel i övrigt, bandindelning, distribution m. m. utfärdats av
Statistiska tabellkommissionen år 1911, saknas för övrigt statstryck,
särskilt för det stora antalet årligen utkommande kommittébetänkanden,
dylika generella bestämmelser, och anordningen sker efter de särskilda
ämbetsverkens och kommittéernas eget gotlfinnande utan någon större
enhetlighet, så att det stundom till och med händer, att första och
andra delen av samma betänkande framträda i helt avvikande format
och utstyrslar. Av riksdagshandlingarna utgivas protokollen i oktav,
bihanget i kvartformat. Kommittébetänkandena utkomma oftast i
likhet med bihanget, i vilket de sedermera understundom intagas, i
det bl. a. med hänsyn till pappersåtgången opraktiska kvartformatet.
En övergång till samma oktavformat, som från och med 1911
användes för Sveriges officiella statistik, skulle bland andra fördelar
medföra en ej oväsentlig besparing i papperskostnaderna. Större
enhetlighet och fasta normer även i fråga om stilar, papper och ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
