Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor - Danmarks kris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236 DAGENS FRÅGOR
skrivna 8,000 män och kvinnor, därav visserligen omkring fjärdedelen
minderåriga. Ekonomiska välfärdshänsyn pekade också mot
Danmark. En grupp tyska näringsidkare med kommerserådet Hiibsch i
spetsen var beredd att söka fasthålla sambandet mellan hemstaden
och dess uppland i norr genom att votera för anslutningen till
Danmark. Ententen gjorde vad den kunde för att liva dessa stämningar,
bl. a. genom det kort före valet utsända meddelandet, att Flensburgs
handelsflotta skulle slippa beslagtagas och få stanna hos sina ägare,
om staden röstade för Danmark. Och från dansk sida underläts
knappt heller något medel för att stimulera psykologien i förmånlig
riktning. Den danska propagandan med flygblad och broschyrer kan
härvidlag ej alldeles fritagas från att ha vädjat till supponerad
frånvaro av nationell värdighet hos motparten. »Rathenau hat gesagt:
wir sind endgiiltig verloren — stimmt fur Dänemark!» förkunnade
sålunda en affisch, och samma motiv, Tysklands kallt konstaterade
olycksöde, gick igen i massor av flygblad, som ställde inför
väljarnas ögon det burgna och vänliga Danmarks fördelar och det
förvirrade, lamslagna Tysklands nödtvungna lott att belasta sina
medborgare med det bottenlösa krigsskadeståndet. Den ovilja det
oavhängiga partiet bland Flensburgsarbetarna hyste mot de maktägande
i Berlin var redan tidigt en ej oviktig faktor i de danska kalkylerna.
Lägg härtill, att strax före omröstningen underrättelsen om den
Kappska revolten nådde Flensburg, att järnvägsförbindelserna
söderut ett slag voro upprivna, och att de tyska restaurangerna visade
sig ej kunna förpläga alla tillströmmande väljare söder ifrån.
När de tysksinnade, från »reaktionärer» till flertalssocialister,
åtminstone vad beträffar landet söder om Glansens linje ville slå ett
slag för den gamla schleswig-holsteinska devisen »up ewig ungedeelt»,
stodo emellertid ej heller de alldeles missgynnade. Mer än ett halvt
sekel hade dock landet varit tyskt och utsatt för tysk påverkan, en
påverkan som ännu när den danska agitationen gick som högst behöll
övertaget, nitiskt skött av präster och skollärare. Den korta tid,
som var medgiven de dansksinnade för befolkningens bearbetning
och även den tyska agitationen ägde full frihet — kunde näppeligen
förmodas tillräcklig för att väcka till nationellt medvetande alla dem,
vilkas fäder eller farfader vida mindre starkt känt sambandet med
Tyskland som något en gång för alla givet. Den rösträtt, som
medgivits fjärranboende, från Mellan-Slesvig bördiga personer, måste
övervägande komma Tyskland till godo, och dessa tusenden, vilkas
samhörighet med landet ofta inskränkte sig till fadern-funktionärens
ditkommendering på kort tid för länge sedan, utövade helt säkert ej
blott genom sin massa utan genom sin plötsliga agitatoriska kraft
en mycket stor verkan på stämningen.
Huruvida den danska saken mer främjades än hindrades af
situationen, må lämnas oavgjort. Visst är, att förhoppningarna voro i
påtaglig stigning strax före valet, och att omedelbart efter valet de
missgynnande momenten ytterst skarpt framträdde för många danskars
uppfattning. Omröstningsresultatet betydde ej blott ett hårt slag för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
