Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor - Danmarks kris - Jordbruk och skogsbruk i Norrland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 239
heter; partiet Venstre hade däremot yppat mycken olust för reformen.
Hr Liebes program byggde på val enligt gamla systemet; hr Liebe
själv var emellertid ej okänslig för det befogade i yrkandena på
valreform före valen. I sitt trångmål valde de radikala att skjuta
reformkravet skarpt i förgrunden, medan anskriet över »statskuppen» från
deras sida hastigt tystnade. Den konferens, som natten till
påskdagen ägde rum på Amalienborgs slott mellan tillkallade partiledare,
medförde uppgörelse i godo och den konstlade konstitutionella
konfliktens biläggande. Valreformen blev i princip säkerställd genom de
konservativas, radikalernas och socialdemokraternas utlovade stöd.
Nyval skulle äga rum, så snart valreformen blivit besluten. Hr Liebe
och hans konselj fingo avträda, men icke till förmån för hr Zahle
och hans män utan för att följas av en ny expeditionsministär under
hr Friis.
Denna kompromiss hade dock en betänklig sida. Den gav
socialdemokratien tillfälle att sprida den läran, att det varit allenast tack
vare storstrejken, som den rättvisa valordningen säkerställts och
överhuvud den monarkiska »kuppen» segerrikt tillbakaslagits. Venstre
har ej försummat att påpeka detta, och den en smula invecklade
situationen har medfört en viss retlighet de båda högergrupperna emellan.
Flensburgfrågan synes emellertid ha skjutits något i bakgrunden
inför den stora valstriden. Den 9 april förklarade statsminister Friis,
att avgörandet härvidlag säkerligen skulle kunna uppskjutas tills
valen ägt rum, och även radikaler och socialdemokrater gåvo sin
anslutning till den uttryckliga önskan från dansk sida, som låg i denna
förklaring. Högerprogrammen vidröra kanske det mellanslesvigska
problemet i försiktigare formler än man haft anledning vänta. Fast
står dock utan vidare, att man på detta håll vill gå så långt som
makternas goda vilja medger. Å radikalt håll har åter den tanken
förts under debatt, att danskhetens irredenta i andra zonen skulle
kunna räddas åt moderlandet genom återinflyttning i stor skala av
danska arbetare och jordbyten mellan Nord-Slesvigs tyska och
Mellan-Slesvigs danska bönder. Den nationella självbestämmelserättens
skenbart så enkla lösningar ha alltså i detta fall — vida mindre
svårartat än flera andra parallella sådana, om också betydligt mer
komplicerat än det åländska fallet — visat sig vara vanskliga att
rest-löst komma till rätta med.
För ett par år sedan (1918) erinrades i denna
lidskrift i anledning av <i:r Piaul. Hellströms stora
arbete No r r l a n cl s jord b r u k om den omvälvande betydelse,
det intensiva jordbruket och särskilt foderproduktionen på åkerjorden
äga även för lösningen av konflikterna mellan skogsbruk och jordbruk i
Norrland. Ett av de mest karakteristiska leden i denna process, som
för första gången i vår historia gjort den jordbrukande norrländska
befolkningen oberoende av ett extensivt markinnehav, bildar
utgångspunkten för de Förslag .till lag om ströängars i n d r
a-sande till kronan samt till andra därmed sa m m a n-
Jordbruk oeh
skogsbruk i Norrland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
