Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Steril skogspolitik. Av Bertil Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ekonomiska verksamhet ligger det frestande nära att stanna
vid ett dylikt moderniserat och kontrollerat laisser-aller-system.
Men den folkmening, som så intensivt reagerar mot
»bolagsväldet», är för stark och framför allt till sin innersta syftning
alltför berättigad för att ej kräva beaktande. Och åtminstone de,
som påverkats av den svenska förvaltningens stora traditioner
och fått sina bestämmande intryck i de årtionden, då den
återvaknande rikstanken bar förhoppningar och planer, vilja väl
näppeligen slå sig till ro med att lämna äran — och vinsten —
av våra skogs- och jordförhållandens rationella nydaning åt
privatkapitalet allena. Det borde dock ej ligga utom
möjlighetens gräns, att vår skogspolitik en gång toge de krafter, som
bära utvecklingen framåt, i sin tjänst i stället för att bekämpa
dem, att stat och kommun finge taga sin fulla andel i
skapandet av det stora, rationellt drivna skogsbruk, som framtiden så
uppenbart tillhör. Utrymme och uppgifter behöva ej tryta tör
vare sig allmän eller enskild företagsamhet.
Förbudslagstiftningen, sådan den hittills praktiserats och väl
kommer att än vidare utsträckas, skulle äga en stor uppgift,
om den avsåge att bevara utrymme för statens och
kommunens positiva insatser i vår skogspolitik. Det är dock svårt att
se, att den hittills varit annat än ett offer åt den primitiva
demokratiens bolagshat och en vanmäktig strid mot det ena eller
andra symtomet på förändringar, som man blott har att söka
förstå och anpassa sig efter. Ett betänkande sådant som det,
varmed jordsakkunniges majoritet motiverat sitt förslag om
provisorisk utsträckning av den norrländska förbudslagstiftningen,
är icke ägnat att på någon punkt rubba omdömet. Så mycket
mera glädjande är det då, att i en av professor Nils Wohlin
avgiven reservation finna ett verklighetstroget grepp på
frågorna och ett klartänkt, målmedvetet försök att omforma en
negativt tänkt koncessionslagstiftning till ett smidigt verktyg
för vidsynta, positiva principer. Det är blott fara värt, att detta
handlingskraftiga programs enda uppgift blir att ge auktoritet
åt den demagogiska negativiteten och steriliteten, att vi få
koncessions- och förbudslagar men ej den nyskapande
skogspolitiken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
