Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 25. 5. 1920 - Tyska generalstabens avdelning III B
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 303
mera initierade, men för den stora allmänheten både i och utom
Tyskland var han så gott som fullständigt obekant, och säkerligen
var det för de allra flesta en stor överraskning att få veta, att han
hela kriget igenom utövat ett vittgående, tidvis nästan avgörande
inflytande inom stora högkvarteret.
Då polemiken kring hans namn i samband med frågan om av
militärpartiet förhindrade planer på att åvägabringa separatfred med
Frankrike på våren 1917 tog allt större omfattning, framträdde han
i pressen med några kortfattade inlägg, som egentligen rörde hans
förhållande till Erzberger och dennes privata amatördiplomati. Men
tydligen har han haft en känsla av att hans sålunda gjorda
uttalanden icke varit alldeles tillfyllest för att klarlägga hans verksamhet.
För helt kort tid sedan har han nämligen publicerat ett mera
omfattande arbete med titeln Nachrichtendienst, Presse und
Volks-stimmung im Weltkrieg (Berlin, G. S. Mittler, 1920. 225 sid., mk
22: 20), där han utförligt redogör både för sin egen verksamhet under
krigsåren och för andra därmed sammanhängande frågor rörande
den organiserade propagandan och bearbetningen av opinionen inom
Tyskland.
Avdelningen III B av generalstaben har sitt namn som ett minne
från 1870 års krig, då den organiserats som en särskild byrå inom
stabens franska sektion med uppgift uteslutande att införskaffa
upplysningar om fiendens rörelser, styrka och övriga militära
förhållanden. Att den därvid löste sin uppgift på ett i allo beundransvärt
sätt torde knappast kunna förnekas. Efter kriget förlorade
avdelningen så småningom allt mer och mer sin betydelse, och
periodvis sysselsattes blott enstaka officerare inom densamma. Men då de
politiska förhållandena omkring sekelskiftet började kompliceras,
framfördes inom generalstaben allt mer och mer energiskt kravet på
organisation av ett centralorgan för underrättelseväsendet. År 1904 grep
man sig äntligen verket an och utvecklade avdelning III B till
ett dylikt centralorgan under ledning av överste Brose. Till en
början riktade sig dess arbete huvudsakligen på Ryssland, men inom
kort utvecklades dess verksamhetsområde till att omfatta alla
Tysklands grannstater. Vid krigets utbrott visade det sig också, att dess
arbete ej varit förgäves, i det att den enligt Nicolais uppgift satte
den tyska arméledningen i stånd att riktigt bedöma både den
franska och den ryska arméns uppmarsch.
Under själva kriget blev dess uppgift givetvis av vida mer
fordrande beskaffenhet, då det nämligen gällde dels att införskaffa
upplysningar om fienden, dels att hindra det från fientligt håll igångsatta
spionaget. För dettas effektivitet och intensitet har Nicolai ord av
det högsta erkännande; särskilt berömmer han den franska
spioncentralen, andra byrån inom generalstaben i Paris, ledd av general
Dupont. Viktiga filialer av densamma funnos i Geneve — den
största och betydelsefullaste — samt i Bruxelles, Liége och Luxemburg;
likaledes ansågs det franska konsulatet i Malmö som en viktig
spion-central. Vid sidan av det franska spionaget utmärkte sig det för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
