- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tionde årgången. 1920 /
313

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - De militära konsekvenserna för Sverige av anslutning till Nationernas förbund. Av E. Biörklund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVERIGE OCH NATIONERNAS FÖRBUND 313

beslutanderätt beträffande militärsanktioner och åtgärder för
den privata krigsmaterielindustriens avveckling är allt
uttryckligen tillerkänt rådet.

Uppstår en tvist mellan tvenne stater, skall den hänskjutas
till skiljedomstol eller överlämnas till rådet eller församlingen
för tvistens slitande. Det är förbjudet att börja krig, förrän tre
månader efter det skiljedomsutslaget fallit eller
förlikningsförslaget strandat; krig får icke heller begynnas mot medlem, som
fogar sig efter en skiljedom eller ställer sig till efterrättelse
ett förslag till tvistens lösning, om detta förslag biträtts
enhälligt av rådet (ej medräknat de tvistande parterna) eller med viss
kvalificerad majoritet av församlingen. De trenne månadernas
»väntetid» benämnes gemenligen »krigsmoratorium».

Börjar någon stat krig först efter moratorietidens utgång eller
i andra fall än ovan uppräknats, anses kriget såsom tillåtet,
vilket är av stor betydelse, enär i ett sådant fall en tredje stat
har rättighet att förbliva neutral. Går däremot en stat till krig
inom moratorietiden, anses kriget otillåtet, och en tredje stat
har då icke rättighet att förbliva neutral, utan skyldighet att i
viss mån deltaga i åtgärder mot den stat, som börjat kriget.
Även utom förbundet stående stater skola av förbundet tvingas
att respektera krigsmoratoriet.

Det är att märka, att ehuru en stat ej får börja krig inom
moratorietiden, den dock har rätt att dessförinnan mot sin
motståndare i tvisten tillgripa de »fredliga men våldsamma medel»,
vilka den internationella rätten känner under namn av retorsion,
repressalier, fredsblockad och de diplomatiska förbindelsernas
avbrytande.

Uppstår t. ex., såsom skett i Ålandsfrågan, en tvist mellan
Sverige och någon av dess grannstater (även om denna senare
ej tillhör förbundet), skall den hänskjutas till skiljedom eller
förlikning, om den icke förklaras ligga inom endera partens inre
jurisdiktion. De tvistande parterna kunna mot sin motståndare
genast tillgripa de »fredliga men våldsamma medlen» men få
ej börja krig förrän tre månader, efter det att
skiljedomsutslaget fallit. Invänta ifrågavarande stater denna tid, är kriget
tillåtet, och övriga makter kunna förklara sig neutrala. Går den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:37 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1920/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free