- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tionde årgången. 1920 /
314

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - De militära konsekvenserna för Sverige av anslutning till Nationernas förbund. Av E. Biörklund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

314 E. BIÖRKLUND

ena staten däremot till krig inom sagda tid, anses kriget
otillåtet, och övriga förbundsmedlemmar skola då ingripa mot staten
i fråga.

Man torde av ett dylikt förhållande vara berättigad draga
den slutsatsen, att, för så vitt förbundets stormakter kunna
beräknas uppträda enigt i förbundsaktens anda, de mindre
staterna samt väl också i allmänhet de större komma att
respektera moratorietiden och icke påtaga sig risken av att
börja ett otillåtet krig. Allenast genom att invänta
moratorie-tidens utgång förbättrade man ju krigsläget i synnerligen hög
grad. Tillåtna krig med ty åtföljande neutralitet för tredje
part äro sålunda visst icke omöjliggjorda för framtiden-
Neutralitet torde även i praktiken kunna ifrågakomma vid krigsfall,
då en sådan väpnad konflikt utbrutit, att något enigt
uppträdande av förbundet är uteslutet. Det måste nämligen beaktas,
att rådets uttalande i en tvist mellan stater endast är bindande,
om det omfattas av ombuden för alla de utom tvisten stående
staterna. Om en makt i rådet intager en avvikande ståndpunkt,
blir alltså beslutet ej bindande, och ett krig kan få tillåten
karaktär. I så fall torde det säkerligen bero på varje stats
militära och ekonomiska maktmedel, huruvida den tvingas med
på endera sidan eller är stark nog att hålla sig neutral.
Formell rätt till neutralitet har den obetingat.

Vad angår en förbundsmedlems militära maktmedel,
förklara sig medlemmarna genom förbundsaktens artikel 8
erkänna, att »fredens bevarande erfordrar de nationella
rustningarnas begränsning till det minimum, som är förenligt med
den nationella säkerheten och med genomförandet av
internationella förpliktelser förmedelst en samfälld aktion». Härav
framgår, att förbundsakten förutsätter individuell
försvarsberedskap hos medlemmarna och att försvaret icke får bringas i ett
sådant läge, att möjligheten är utesluten att med någon grad
av säkerhet kunna medverka vid förbundets militära ingripande.
Lord Robert Cecil (som deltagit i aktens författande) svarade ju
visserligen herr Castberg i Norge, att han icke hyste något
tvivel om att den tolkningen vore riktig, att en stat vore
oförhindrad att helt avväpna, orn den så önskade. (»Det har
säkerligen icke varit avsett att ålägga någon medlem av förbundet
förpliktelsen att upprätthålla en militärstyrka».). Norska
utrikesdepartementets uttalande gick däremot i den riktningen, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:37 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1920/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free