Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - De militära konsekvenserna för Sverige av anslutning till Nationernas förbund. Av E. Biörklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGE OCH NATIONERNAS FÖRRUND 315
förbundsakten förutsatte tillvaron av en viss militär styrka. Så
är även fallet med den svenska regeringspropositionen.
Förbundsaktens ställning till den allmänna värnplikten är
svävande. Tyskland har ju genom Versaillesfreden tvingats att
uppgiva den allmänna värnplikten, och de allierade samt
associerade (Förenta Staterna) makterna förklarade sig vid
fredsslutet hava för avsikt att slå in på samma väg. England har ju
också — vederbörligen skyddad av sin mäktiga flotta samt
med bibehållande av en av värvat folk sammansatt armé av större
styrka än den 1914 befintliga — med utgången av sistlidna
mars månad frångått den under kriget för armén antagna
värnplikten, medan övriga stater synas vilja bibehålla densamma.
Sveriges dåvarande utrikesminister anförde i
regeringspropositionen, att den socialistiska internationalen vore oenig bl. a.
om värnpliktens avskaffande. Övergången till yrkesarméer och
med stampersonal helt bemannade örlogsflottor synes därför
icke ännu given, om det också kan synas, som om starka
krafter i olika länder arbeta mot detta mål. Från
inflytelserikt västmaktshåll har det också uttalats, alt det Tyskland
påtvungna avrustningsprogrammet komme att tjäna till förebild
för rustningsminskningarna i övriga länder. Vad
värnpliktsfrågan beträffar, torde i själva verket på socialistiskt håll hysas
den farhågan, att en yrkesarmé lättare kan nyttjas för mot den
socialistiska demokratien oförmånliga tendenser, än vad fallet är
med värnpliktiga, vilka stå i intimare kontakt med folket i dess
helhet. De socialistiska representanterna i den svenska
försvarsrevisionen röstade ju ock för en bibehållen, ehuru förkortad
(l50 dagars) värnpliktstid.
Anför emellertid förbundsakten rustningarnas begränsning
såsom ett framtidsmål, så är det icke utan vidare klart, att
krigsfaran upphör med minskade rustningar. Chefen för
generalstaben säger i sitt yttrande träffande, att minskning i
rustningarna ej ger någon garanti för fred, då det är de relativa,
ej de absoluta styrkeförhållandena, som för en stat avgöra, om
det är fördelaktigt eller ej att gå till krig mot en annan.
Enligt förbundsaktens artikel 8 skall rådet, »under
hänsynstagande till varje stats geografiska läge och övriga för staten
säregna förhållanden, utarbeta planer till rustningsbegränsningens
genomförande, vilka planer skola underställas de särskilda
regeringarna för prövning och avgörande». Denna fråga om rust-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
