Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - De militära konsekvenserna för Sverige av anslutning till Nationernas förbund. Av E. Biörklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGE OCH NATIONERNAS FÖRBUND 319
torde komma att ligga England varmt om hjärtat att tillse. I
den riktningen, att ett till Nationernas förbund anslutet Sverige
borde uppmanas att hålla en stark örlogsflotta, vilken i Östersjön
kunde främja förbundets syften, gå också ett flertal uttalanden
i utländsk litteratur och press, bl. a. en omfångsrik utredning
om Östersjöns marinpolitiska förhållanden av den franske
amiralen Degouy (decemberhäftet 1919 av tidskriften Revue de
Paris). Resultatet av hans utredning är, att jämvikt i
Östersjön endast kan skapas genom att Sverige — med alla medel
som lämpligen kunna tillgripas mot en självständig stat —
rekommenderas att hålla en så stark flotta, att densamma med
mindre tillskott från Polen och Danmark väl uppväger den
tyska sjömakten.
Den i pressen ibland uppdykande frågan angående Östersjöns
»neutralisering», vilken skulle innebära, att inga som helst
örlogsflottor där skulle få finnas, torde f. n. i hög grad hava
förlorat sin aktualitet. T. o. m. den nuvarande ryska regimen har
icke visat någon tendens att vilja avskriva sitt sjövapen, tvärtom
har England ju nyligen sett sig föranlett att varna
Sovjet-Ryssland för aggressiva flottföretag mot randstaterna vid Östersjön
och beledsaga denna varning med en demonstration i Östersjön
av sina allra kraftigaste typer av örlogsfartyg. Tyskland synes
av allt att döma vilja hålla fulla måttet av den tillåtna
maxi-mistyrkan, varjämte Finland samt Polen göra allvarliga
ansträngningar att nyskapa ett, om än blygsamt, sjöförsvar.
England slutligen torde knappast vara villigt att under den
jäsningstid, som plägar åtfölja så kraftiga omstöpningar av
statssystemet, som nu skett vid Östersjöns östra kuster, för framtiden
avsäga sig varje möjlighet att utsätta den politiska vågskålen för
det mer eller mindre märkbara tryck, som förefintligheten av
engelska eskadrar vid Östersjöns östra kuster utövar.
Behöves sålunda fortfarande en stark svensk örlogsflotta i
Östersjön, och synes det ekonomiskt möjligt samt militärt klokt att
genom effektiva personalreformer samt modernisering av vår
örlogsflottas flytande materiel uppbringa densamma till sådan
styrka, att den kan lösa mera omfattande uppgifter, än vad som
var möjligt i den militärpolitiska situationen före kriget, så är
härmed emellertid ingalunda sagt, att en sådan förstärkning får
köpas genom ett försvagande av arméns effektivitet.
Det nuvarande militärpolitiska läget blir förvisso icke evigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>