- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tionde årgången. 1920 /
320

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - De militära konsekvenserna för Sverige av anslutning till Nationernas förbund. Av E. Biörklund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

320 E. BIÖRKLUND

beståndande, och vad man i oklokt avrustningsnit rivit ned,
kan sedan icke annat än efter lång tid samt måhända endast
med oproportionerligt stora kostnader byggas upp.

Dels är det ju heller icke uteslutet, att Versaillesfreden kan
komma att i en framtid revideras, dels kan ett åter livskraftigt
vordet Ryssland ännu en gång komma att vid sidan av sin starka
armé återuppbygga en kraftig örlogsflotta. Att Sverige skulle
komma att i ett krig stå ensamt mot en tysk-rysk kombination,
vilken såväl till sjöss som till lands bleve oss vida överlägsen, är
visserligen föga sannolikt, men maktkombinationer kunna dock
tänkas, då icke vår flotta kan giva landets sjögränser ett
fullständigt skydd. Utom Östersjön finnas dessutom makter, vilka
besitta överlägsna såväl flottor som arméer, och slutligen hava
vi dock — för att spara det viktigaste till sist — avsevärda
landgränser. Krigsfall kunna tänkas, då det kan vara
förmånligt för en makt att angripa oss över norska gränsen, och
därtill kommer landgränsen mot Finland.

Den ställning, som detta land kan komma att intaga till
Nationernas förbund, är härvid av stor betydelse.

Blir Finland medlem, är det väl sannolikt, att detta land
medgives hålla en ganska stark armé med hänsyn till hotet
från öster, och det kunde t. o. m- tänkas inträffa, att Finland
finge hålla en armé, vilken med tillskott från någon av
»randstaterna» vore starkare än den som Sverige finge ha. En
sådan eventualitet skulle givetvis innebära en försämring av vårt
militärpolitiska läge.

En den finländska flottan väsentligt överlägsen svensk flotta
skulle visserligen kunna i hög grad försvåra en finländsk armés
operationer runt Bottniska viken samt framtvinga, att avsevärda
landstridskrafier bundes till Finlands eget försvar, men norra
Sverige skulle kunna utsättas för allvarlig fara, intill dess vi hunnit
skapa stridsdugliga arméenheter, om de nuvarande förfalla.

Redan den beslutade avkortningen av värnpliktstiden kommer
vad armén beträffar att medföra, förutom en minskad duglighet
hos truppen, en väsentligt nedsatt vana hos befälet att under
stridsmässiga förhållanden föra fältstarka förband.

Huru vårt rustningsprogram än gestaltar sig, får dock icke någon
ofruktbar strid upprivas mellan d^m, vilka hava olika åsikter
angående avvägningen av våra försvarsmedel till lands och till sjöss.
Fastmera torde allt, vad försvarsvilja heter behöva endräktigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:37 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1920/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free