Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - De militära konsekvenserna för Sverige av anslutning till Nationernas förbund. Av E. Biörklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGE OCH NATIONERNAS FÖRBUND 329
kan ju tänkas företagas över vår landgräns i norr, men torde
i övrigt i de flesta krigsfall komma att företagas sjövägen. Då
vårt land väl är det enda av de f. n. till förbundet anslutna, vid
Östersjön belägna staterna, som besitter mera betydande
förutsättningar för sjömakt, och då vår flottas fartygstyper i motsats
mot stormakternas större, pansrade fartyg äro väl lämpade för
operationer i skärgårds- och grunduppfyllda farvatten, torde i vissa
krigsfall, särskilt om t. ex. den engelska flottan genom den
politiska situationen är bunden på annat håll, högst avsevärda
fordringar kunna komma att ställas på vår örlogsflotta, vilken för detta
ändamål måste besitta tillfredsställande styrka och slagkraft
samt goda operationsbaser. Verkställandet av trupptransporter
över havet fordrar ytterligare samverkan och gemensamma
övningar redan i fredstid mellan armén och marinen.
En i fredstid förberedd organisation, som medger ett hastigt
upprättande av tillfälliga baser på den främmande kusten, måste
vidare förefinnas, varjämte en rad problem måste lösas, vilka
i allmänhet äro förknippade med strategiskt offensiv krigföring
och samverkan med andra länders stridskrafter.
Hänsyn till möjligheten av deltagande i militärsanktion får
dock icke skadligt inverka på krigsmaktens organisation i övrigt.
Maktkombinationerna i världen växla, och ännu har Nationernas
förbund ingalunda fått någon sådan fasthet, att förbundsaktens
bestämmelser kunna läggas till grund för en omorganisation av
krigsmakten i stort sett, vare sig till lands eller till sjöss. Helt
naturligt måste därför allt framgent den självklara satsen gälla,
att vårt försvar i främsta rummet och huvudsakligen är till för
Sveriges eget försvar. Härtill hava visserligen genom vårt
inträde i förbundet sällat sig ytterligare uppgifter för vår
krigsmakt, men dessa nytillkomna uppgifter få icke undanskymma
försvarsväsendets huvudsakliga och centrala ändamål.
Särskilt i vad angår det sätt, på vilket vår armé och vår marin
äro sammansatta, får utländskt tryck icke öva något inflytande.
Det inflytande från rådets sida på arten av rustningarna, vilket
raa-rinstabschefen i sitt uttalande befarat, måste med all kraft
motarbetas. Sverige bör givetvis anpassa sina militära operativa
enheters omfång och sammansättning, det relativa förhållandet
mellan arméns olika vapenslag samt mellan marinens skilda
fartygstyper efter de krav, som vårt eget lands militärgeografiska
och klimatiska förhållanden ställa. Först i andra hand bör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
