Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 5
- Dagens frågor 23. 8. 1920
- Sverige, Finland och Åland
- Riksdagsbesluten i värnpliktsfrågorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
övergång till Sverige det enda i någon mån betryggande skyddet mot
Ålandsöarnas förfinskning. Planer på finskt håll i denna riktning
lära redan vara å bane och torde endast med svårighet kunna
avvärjas, om finländska staten ställer sig bakom dem.
Det är hög tid, att denna fråga får sin lösning. Den tid behöver
ej vara långt borta, då politisk samverkan i många former mellan
även Sverige och Finland kan bli nödvändig.
Riksdagsbesluten i värnpliktsfrågorna.
Det är verkligen knappast ägnat att väcka
förvåning, att de unga män, som nu befinna sig i
värnpliktsåldern, ha litet svårt att hålla reda på sina in- och
utryckningsdagar. Till och med för en fackman är det
besvärligt att överblicka det arkiv, vilket behandlar dessa spörsmål,
och över vars betänkanden, propositioner, riksdagsbeslut, kungl. brev
och generalorder vägen går rak och jämn mot ett nedbrytande av
landets värnkraft. En kort översikt över de viktigaste bland de beslut,
som fattats under loppet av ett år, torde därför vara av intresse.
Redan den 10 oktober förlidet år, då »Lag om ändrad
utbildningstid för vissa värnpliktiga av 1919 års klass m. m.» utfärdades,
hade man klart för sig, att de därmed anbefallda nedskrivningarna
av utbildningstiden endast betecknade en början och att
fortsättningen snart var att vänta. Ändringarna voro visserligen betydliga
nog — så hade för huvudtruppslaget skett en minskning i tiden för
första tjänstgöringen med icke mindre än 130 dagar — men de
berörde, såsom av lagens benämning framgår, allenast vissa kategorier
av värnpliktiga, nämligen infanteriet, trängen, intendenturtrupperna
samt de icke vapenföra. Och årets urtima riksdag hade med
anledning därav funnit, »att behörig hänsyn icke tagits till
specialvapnen tillhörande värnpliktiga ävensom till studenter och med dem i
värnpliktshänseende likställda. — — — Enligt riksdagens uppfattning
talade emellertid synnerligen starka skäl för att jämväl dessa båda
kategorier värnpliktiga komme i åtnjutande av en avkortning.»
Man hade tydligen att motse ytterligare åtgärder i den inslagna
riktningen. Och man behövde icke vänta länge.
Den 12 november hade den s. k. försvarsrevisionen blivit tillsatt,
och tre månader därefter förelåg dess betänkande rörande de i den
citerade riksdagsskrivelsen omnämnda värnpliktiga. Sedan regeringen
i enlighet med detta betänkande avlåtit proposition till årets riksdag,
beslöt denna en minskning av utbildningstiden för värnpliktiga,
tillhörande kavalleriet, artilleriet och ingenjörstrupperna samt för de
värnpliktiga studenterna med det antal dagar som Kungl. Maj:t för
varje kategori bestämde. Denna minskning av utbildningstiden skulle
ske genom hemförlovning, för specialtruppslagens värnpliktiga i regel
i två omgångar, för de värnpliktiga studenterna i form av befrielse
från såväl återstoden av deras första tjänstgöring, som från den därpå
följande repetitionsövningen. Generalorder rörande dessa
hemförlovningar utfärdades den 10 och 11 maj.
Granskar man de därmed anbefallda åtgärderna till deras verkliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:37 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1920/0366.html
