Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 1. 10. 1920 - Eupen och Malmedy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
426 DAGENS FRÅGOR
beträffande Eupen och Malmedy, i vilka den gjort vederbörande
makter uppmärksamma på situationen, men allt utan resultat. Den
7 juni d. å. svarade Millerand som fredskonferensens president på
en tysk not att makterna hade övertygat sig om att den belgiska
regeringen hållit sig strängt till Versaillestraktaten bestämmelser!
Den 23 juli d. å. blevo listorna indragna, och resultatet blev, att icke
mera än 271 personer hade röstat för Tyskland. Hur många
röstberättigade, som velat anslutning till Belgien, har emellertid med detta
egendomliga slags »folkomröstning» ej varit möjligt att utröna. Den
hade nämligen form av en protest mot anslutningen till Belgien! Den
15 september förelades frågan om Eupen och Malmedy
folkförbundsrådet i Paris. 271 personer äro ju nästan ingenting i förhållande till
de 33,726 röstberättigade. Men det skulle vara fullständigt oriktigt att
tro, att med undantag av detta ringa antal hela befolkningen i distrikten
Eupen och Malmedy vill införlivning med Belgien.
Befolkningen har över huvud icke vågat rösta, vilket Belgien
och ententen givetvis förutsatt. Så skriver redan i juni 1919 den
belgiska tidningen Peuple: »Vem skulle kunna påstå, att invånarna
kunna uttala sin mening, då det enda medlet därtill består däriT
att de få anteckna protester mot det belgiska herraväldet i offentliga
listor under ögonen på sina framtida makthavande.»
Eupen är fullständigt tyskt. Av de 26,000 invånarna uppges endast
90, vara valloner, och av Malmedys 37,000 invånare uppges 9,000 vara
valloner. Båda distrikten tillhöra Preussen sedan 1815, femton år
längre än Belgien existerat.
Det finns väl icke någon människa i världen, som före eller under
kriget hade tänkt på att Belgien kunde göra anspråk på dessa distrikt.
Först efter vapenvilan den 11 november 1918 kom denna tanke fram.
Även från(fredsvänligt)enterttehåll har distriktens tyska karaktär erkänts.
Så berättar ännu i maj 1920 Manchester Guardi ans korrespondent:
»Jag tillbragte flera dagar i Eupen och Malmedy och talade med många
människor, både rika och fattiga, med bönder, arbetare, affärsmän,
präster, lärare och ämbetsmän. Men jag träffade icke en enda person,
som önskade införlivningen med Belgien».
I elfte timmen hade befolkningen i distrikten Eupen, Malmedy
och det under sista tiden med en »gränsreglering hotade distriktet
Monschau i en skrift hänvänt sig till Nationernas förbund. En
deputation hade för avsikt att överlämna denna skrift personligen,
men fick karakteristiskt nog icke tillåtelse härtill, varför man måste
sända den till Nationernas förbunds sekretariat.
I skriften heter det bl. a.: »Det var omöjligt att uttala sig offentligt,
att agitera, sända flygblad eller använda pressen. Alla församlingar,
även gudstjänsterna, blevo övervakade. Pressen i Eupen och Malmedy
fick icke en gång tillåtelse att offentliggöra fredstraktatens
bestämmelser angående de båda distrikten. Den som ändock försökte att
agitera till förmån för Tyskland blev utvisad. Däremot blevo
belgiska flygblad och propagandaskrifter utdelade i stor mängd, och
belgiska officerare och ämbetsmän underläto icke att vid varje till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
