Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 1. 10. 1920 - Läget på bostadsmarknaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 441
och gjorde allting värre och värre. Den hindrar ju t. o. m. flyttning
av arbetare till platser, där byggnadsverksamhet skulle bedrivas —
de få där inga bostäder på grund av hyresstegringslagen, som
medfört., att hela bostadsreserven uppslukats och ingen törs flytta! —
och medför därigenom }Ttterligare knapphet på arbetskraft inom
bygg-nadsbranschen på orten i fråga. I stället kanske arbetare få gå på
andra orter och syssla med onödigt nödhjälpsarbete.
Härmed äro vi inne på en fråga, som just i våra dagar är
alldeles särskilt aktuell: ha vi verkligen f. n. tillräckligt med arbetskraft
för att bygga bostäder i planerad utsträckning och därigenom
»avskaffa bostadsbristen»? Kapital skaffar som bekant Kungl. Maj:t
genom att trycka sedlar, utdela dem i form av subventioner till
bostadsbyggen, sänka penningvärdet och därigenom ytterligare utsuga
medborgare som spara eller eljest ha fasta inkomster, för att öka
bostadsbekvämligheterna utöver standarden före kriget för dem, som
gagnera på eller icke drabbas av penningvärdets fall. Men
arbetskraft går det ju icke att anskaffa genom sedeltryckeriets försorg.
Inom byggnadsverksamheten har under hela tiden från världskrigets
första år rått en mycket stor brist på arbetskraft, som ökats år från
år. Efter 8-timmarslagens genomförande har knappheten på
arbetskraft givetvis ytterligare ökats. Inom byggnadsfacken har det antal
byggnadsarbetare, som behövs per eldstad, högst väsentligt stigit, och
dessutom har naturligtvis sugningen från arbetsområden, där
arbetstiden undergått en större förkortning, blivit kraftig; liksom även den
omläggning inom vårt näringsliv, som särskilt i fråga om
bränsleframställningen skett på grund av världskriget och dess följder,
dragit en mängd arbetskraft även från byggnadsverksamheten. En
övergång av arbetare därifrån till lantbruk och fabriksindustri men
framför allt till vedhuggning och torvupptagning har sålunda ägt rum i
stor skala. Skall byggnadsverksamheten återupptagas och utvidgas,
betyder detta alltså, att andra behov måste undvara arbetskraft och
tillfredsställas i mindre omfattning än hittills samt också att
reparationer och underhåll av gamla byggnader måste stå tillbaka för
nybyggnader. Det senare utgör en ej ringa fara för vårt nuvarande
bostadsbestånd, som redan i stor utsträckning fått förfalla genom ge
mensam inverkan av hyresstegringslagen och de höga arbetslönerna.
Detta är verkligen att leva upp nationens kapital om något. Saken
är sålunda den, att man måste hushålla med arbetskraft som med
allting annat. Vill man ha mera bostäder, måste man i viss grad
avstå från vattenkraftens användning, eller bränsle eller något annat.
Man kan ej vänta, att en nation skall kunna både arbeta mindre
och få sina behov tillfredsställda i samma utsträckning som förut,
särskilt i en tid när den gamla världsekonomien rubbats i sina
grundvalar och den minskade internationella arbetsfördelningen för
med sig en mera arbetskrävande organisation av varje särskilt lands
näringsliv.
Resultatet av allt detta visar sig särskilt på byggnadsmarknadens
område i form av våldsamt stegrade arbetslöner — priset på arbets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
