Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Valutafrågan. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
454 ELI F. HECKSCHER
eller sedel byter ägare ett stort antal gånger, och därför är
visserligen människors totala penninginkomster, vad man kallar
nationalinkomsten, betydligt större än den totala
penningmängden. Men penningarnas mängd, multiplicerad med det antal gånger
de genomsnittligt byta ägare, deras s. k. omloppshastighet,
begränsar det belopp inom vilket nationalinkomsten måste ligga.
Penningbeloppet i denna betydelse motsvarar även andra
penningbehov, omsättningar som icke skapa inkomst med hela sitt
belopp; men detta hindrar icke att när omloppshastigheten är
given och även omsättningarnas karaktär, så växer människors
inkomst i direkt förhållande till penningmängdens storlek.
Penningar äro visserligen icke allenast sedlar och mynt utan
alla betalningsmedel, och en stark ökning av exempelvis
checkväsendets utbredning skulle därför verka principiellt sett på
alldeles samma sätt som en ökad sedelutgivning. Men
lyckligtvis innebär en sådan uppdrivning av checkväsendet så stark
omläggning i betalningsvanorna, att den icke kan genomföras
inom korta perioder. Runde den det, hade man en ny källa
till dyrtiden, vid sidan av den ökade sedelutgivningen, och
försök i denna riktlinje ha icke saknats. Exempelvis sökte den
tyska regeringen under kriget med alla medel framkalla
»bar-geldloser Verkehr», d. v. s. ökad användning av
checkbetalningsmedel, vilket endast skulle ha ökat dyrtiden och försämrat
den tyska valutan mer än som föranleddes av ökningen i
riksbankens sedelutgivning. Ett liknande försök lär här hos oss i
dagarna ha gjorts av Stockholms handelskammare. Lyckligtvis
torde emellertid resultaten i denna väg av nyss angivna skäl
ha varit och förbli ganska obetydliga. Finns åter redan ett
utbrett checkväsende, såsom i England och Förenta staterna, blir
ökad tillgång på checkbetalningsmedel, vilket närmast är
liktydigt med ökad kredit, en omedelbar orsak till prisstegring,
även om sedelmängden ej alls eller endast i mindre grad skulle
tillväxa. Allt som tjänstgör såsom betalningsmedel utövar denna
inverkan, oberoende av hur det eljest ser ut.
Så snart penningarna äro där, oberoende av hur de kommit
dit, följer sålunda allt det andra av sig självt. Folk har då en
gång sammanlagt så mycket större totala penninginkomster än
förut och kan följaktligen depensera så mycket mer än förut.
Man kan vara ganska säker på att de också i allmänhet så
göra, d. v. s. att deras sparande i medeltal icke blir större kvot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
