Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Valutafrågan. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
456 ELI F. HECKSCHER
pensation. En elev vid Handelshögskolan, jur. kand. Olof
Dofsén, har i en uppsats i Ekonomisk Tidskrifts 10:de häfte i
år beräknat denna kapitalförlust enbart för innehavare av svenska
penningfordringar till det nära nog otroliga beloppet av 18
milliarder svenska kronor i nuvarande penningvärde, vilket också
överraskande väl stämmer med en av mig själv gjord tidigare
överslagsberäkning på den för all framtid bestående, årliga
förlusten, 900 millioner kronor. Det är tidsmomentet, som vållar
denna och de andra rubbningarna; så snart den ekonomiska
verksamheten förlöper i tiden, är det omöjligt annat-än att
penningvärdets förstörelse skall draga efter sig de ödesdigraste
konsekvenser.
Bland annat skapas härigenom fullständig oreda i
produktionen, och vi finna därför, huru omöjligt det är att tänka sig
denna orörd av penningväsendets förfall, såsom delvis också
belyses i den nyss nämnda uppsatsen. Främst och djupast
beror detta på den fundamentala oro som nödvändigt måste gripa
alla de i produktionen verksamma, när de aldrig kunna förutse
innebörden av ingångna avtal. Avtalen ingås ju i nutiden så
gott som alltid i penningar, men ingen vet nu, om ett
stipulerat belopp blir 2/3, Y2, Vs e^er kanske endast 1/5 av vad det
var då avtalet ingicks. Särskilt är det väl en något naiv
optimism, om man tror, att arbetare skola låta sig nöja med
överenskomna löner, när dessa i verkligheten reducerats till en större
eller mindre bråkdel av sitt gamla realvärde; det ekonomiska
livets lagar skulle med stor snabbhet göra detta omöjligt, även
om arbetarne vore betydligt mer lika ljusets änglar än vad de
faktiskt äro. Men icke nog med detta. Därjämte blir allt vad
beräkningar heter av samma skäl värdelöst; ingen kalkyl kan
göras upp som lämnar någon som helst ledning av värde.
Delvis bli kalkylerna icke blott till stor del gissningar utan
också systematiskt felaktiga i en bestämd riktning genom
penningvärdets fall. Så t. ex. torde alla självkostnadsberäkningar
komma att bliva för låga, därför att tillgångarnas värde till
större eller mindre del är upptaget enligt det gamla
penningvärdet — enligt den svenska aktiebolagslagen är detta t. o. m.
obligatoriskt. För företag med dyrbara anläggningar i
förhållande till sin produktion är detta en faktor av stor betydelse.
På samma sätt bliva avskrivningarna nästan alltid för låga,
emedan hänsyn icke tagits till att inköpssummorna för maskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
