Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Den tjeckoslovakiska republiken. Av Alfred Jensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hustrus fader) Masaryk och konstituerades den nya regeringen,
bestående av tre socialdemokrater, tre nationaldemokrater, fyra
agrarer, tre socialister, två slovaker, en klerikal och en vilde
(Benes). Nationalförsamlingens första stora beslut fattades den
16 april 1919, då den nya jordegendomslagen antogs, varigenom
17,000 kvadratmil jord, som tagits av tyskarna 1620, återbördades
till den nya staten.
Den nya författningen antogs den 29 februari 1920. Detta
viktiga sammanträde hölls i den nya riksdagslokalen, det forna
konstmuseet Rudolfinum vid Moldau nedanför Karlsbron.
Denna grundlag, som är fördelad på 134 paragrafer, torde vara en av de
mest demokratiska i vår tid. Den lagstiftande makten ligger enbart hos folket,
representerat av en senat och en deputerad kammare. Den förra består av
150 ledamöter, valda för en period av 8 år. För rösträtt till senaten kräves
en ålder av minst 26 år, för valbarhet 45 år. Deputeradekammaren
består av 300 medlemmar, valda för en period av 6 år (för rösträtt kräves ett
åldersminimum av 21 år, för valbarhet 30 år). Uttryckligt stadgas, att
alla riksdagsmannaval skola företagas på en söndag, och även kvinnor äro
både röstberättigade och valbara till båda kamrarna. Båda kamrarna välja
själva sin ledning (president m. m.). För beslutande av krig och
grundlagsändring krävas tre femtedelar av samtliga röster, för åtal mot presidenten och
regeringen två tredjedelar. I händelse riksdagen ej kan fungera, tillsättes en
permanent riksdagskommitté bestående av 16 deputerade och 8 senatorer.
Båda kamrarna ha samma motions- och initiativrättigheter utom i fråga om
ärenden rörande budget och härväsen, vilka först skola behandlas i
deputeradekammaren. Särskilt beaktansvärt är, att grundlagen föreskriver full
likställighet mellan könen utan avseende på nationalitet, ras eller konfession, och
särskilda stadganden gå ut på att skydda minoriteternas rätt.
Den verkställande makten representeras i främsta rummet av presidenten,
vilken har rätt att sammankalla och upplösa parlamentet. Det skall
sammanträda två ordinarie gånger om året. Presidenten väljes för en period av sju år.
Den 15 juni 1919 förrättades de första kommunala valen, som
utföllo sålunda: socialdemokrater 24 %, agrarer 21 %,
tjeckoslovakiska socialister 20 %, klerikala folkpartiet 16 %,
nationaldemokrater 10 %, vildar och diverse fraktioner 9 %. Och i
ungefär samma riktning gingo också riksdagsmannavalen.
Det tjeckiska partiväsendet förefaller mindre skärpt och mindre
komplicerat än förhållandet är i de flesta andra länder, särskilt
i jämförelse med andra slaviska stater, t. ex. Polen och
Jugoslavia. Där ha ännu icke förekommit några större slitningar,
och samtliga partier äro i grund och botten oppositionella,
d. v. s. ha uppstått i samfälld opposition mot Habsburg och
dess förut dominerande tyskhet och fått sin bestämda prägel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
