Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Den tjeckoslovakiska republiken. Av Alfred Jensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN TJECKOSLOVAKISKA REPUBLIKEN 477
genom den demokratiska radikalism, som alltifrån Hus’ tid
kännetecknat det tjeckiska folket. Redan efter 1848 lades fröet
till ett allmänt tjeckiskt folkparti, som till ledare fick Palacky
och Rieger. Det hade ännu icke ett bestämt politiskt program,
utan sökte i allmänhet genom upplysningsskrifter av patriotiskt
innehåll väcka nationalkänslan och egga folket till
sammanhållning gent emot den övermäktiga tyskheten. Men enär den
österrikiska parlamentarismen ända fram till 1860-talet var föga
utvecklad, kunde detta tjeckiska folkparti ännu göra sig föga
hört i det politiska livet.
Emellertid hade denna rörelse fått så stor utbredning, att en
splittring förr eller senare var oundviklig. Den närmaste
anledningen blev den polska frågan 1863. De äldre, mer
moderata elementen, med Rieger i spetsen, ställde sig på ryssarnas
sida, varemot de yngre, mer radikala hade sina sympatier på
polackernas sida. Brytningen blev definitiv år 1868, då
grundstommen av det gamla folkpartiet konstituerade sig som det
s. k. gammaltjeckiska partiet, som ännu stod på österrikisk
grund och hade anhängare även bland den böhmiska
feodaladeln. Det gammaltjeckiska partiet bidrog kraftigt till
upprättandet av Prags tjeckiska universitet 1883 samt till
Stremayer-beslutet av 1880 om det tjeckiska språkets användning vid
domstolar och ämbetsverk (vid sidan av tyskan). Dess
förnämsta organ var en lång tid den på tyska skrivna tidningen
Politik. Partiet förlorade dock allt mer i betydelse, och när
de s. k. punktuationerna av år 1890 om Böhmens språkliga
tudelning (med slutet tyskt område) och minoritetsskydd föllo
igenom, försvann den store patrioten Rieger från den politiska
arenan.
Nu övertogs ledningen av det ungtjeckiska partiet, som i sig
uppsög landets bästa politiska krafter och ställde sig på rent
nationell självständighetsgrund. Till organ fick det det av d:r
Julius Grégr 1861 grundade dagbladet Nårodni listy, som
allt fortfarande är Böhmens största och mest spridda tidning,
liksom det i Brunn (Brno) av politikern och advokaten Adolf
Strånsky redigerade Lidové noviny. Det ungtjeckiska partiet,
som ända till världskriget var det tongivande, konstituerade sig
definitivt 1874 och uppställde följande huvudkrav: erkännande
av Böhmens statsrättsliga ställning, fri obligatorisk
skolundervisning samt religions- och samvetsfrihet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
