Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Den tjeckoslovakiska republiken. Av Alfred Jensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN TJECKOSLOVAKISKA REPUBLIKEN 479
förste presidenten Masaryk. Såsom universitetsprofessor grundade
han tidskriften Athenaeum (1883) och Nase doba (1893), vilka
väckte stort uppseende genom sina inlägg i tidens sociala och
litterära frågor. Banbrytande för en mer nykter historisk
uppfattning blev Masaryk, då han i senare delen av 1880-talet
begynte sitt framgångsrika fälttåg mot de litterära »upptäckternas»
(Königinhof- och Grunberg-handskrifternas) förmenta äkthet, i
det han med glänsande bevisföring ådagalade, att dessa förmenta
fynd från Böhmens äldsta historia äro falsarier och konstgjorda
produkter från nyare tid. Och dessa litteraturhistoriska
undersökningar sträckte sina verkningar på hela det tjeckiska
samhället, särskilt historieforskningen, genom att skingra en del
romantiska griller och leda kritiken in på mer objektiva banor
med moderna arbetsmetoder. Den lilla grupp, som samlade
sig kring Masaryk och till organ fick tidningen Gas,
samarbetade i början med ungtjeckerna, men bröt sig snart ur partiet
(1893) och konstituerade 1897 det tjeckiska folkpartiet (1907
omorganiserat under namnet tjeckiska framstegspartiet). Såsom
dess representanter invaldes Masaryk och prof. Drtina i det
österrikiska riksparlamentet. Realisterna, såsom partiet
vanligen kallas, ställde sig på en mycket bred demokratisk basis,
men höllo sig främmande för ungtjeckernas ensidiga krav på
en speciell .»böhmisk statsrätt» såsom ett historiskt postulat.
Partiet tog alltigenom hänsyn till den nutida verkligheten
(därav det populära namnet) samt proklamerade oinskränkt
pressfrihet och allmän rösträtt utan skillnad till kön, konfession
eller ras. Såväl politiskt som ekonomiskt, men framför allt
kulturellt (tack vare Masaryks ovanligt nobla kulturpersonlighet)
har partiet gjort ofantligt gott för Böhmen, och det är i främsta
rummet dess kulturella frukter, som den unga republiken nu
hoppas få skörda. Sitt humanitära intresse har partiet särskilt
ådagalagt genom att främja en sund folkbildning med
nykterhetskrav (Masaryk är själv absolutist) samt genom erkännande
av minoriteternas skydd. På sitt program har det även
upptagit önskemålet om kyrkans skiljande från staten för att
undslippa det påvliga oket. Masaryk, som själv vågade förneka
den påvliga ofelbarhetsdogmen, gick i spetsen för rörelsen »Los
von Rom!», och även detta strävande har nu börjat verka, i
det att många tjeckiska präster av den katolska trosbekännelsen
ha vägrat att underkasta sig celibatet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
