Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 6. 11. 1920 - Den ekonomiska internationalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 483
tidens början, ha de internationella banden varit långt starkare på
det ekonomiska än på det politiska området, och under det senaste
halftannat århundradet har denna skillnad ofantligt ökats. Som det
just nu är, skulle några av de mest grundläggande problemen i det
ekonomiska återuppbyggandet kunna lösas på långt mer tillfredsställande
sätt genom internationell uppgörelse än genom en aldrig så väl
genomarbetad plan för ett särskilt land. Främst gäller detta
penningväsendet, ty den enda praktiskt möjliga ordning härför som kan anses
betryggande, nämligen guldmyntfoten, har sin styrka just i tillvaron av
en internationell värdemätare, vars eget värde emellertid därigenom
också blir starkt beroende av vad som göres i alla olika länder.
Även om själva varutillgången gäller i ,viss mån detsamma, dels
därför att den i hög grad påverkas av penningväsendet, dels därför
att import- och exportpolitiken i ett särskilt land kan verka ytterligt
förvirrande ej blott på dess eget utan också på alla andra handlande
länders näringsliv. Slutligen behöver det ej sägas, att den olycksdigra
A7ersaillesfredens verkningar ej kunna begränsas utan internationell
samverkan.
Om tanken på en internationell ekonomisk konferens under
Folkens förbunds auspicier var det därför intet annat än gott att säga.
Franska strävanden, som man kan avstå från att karakterisera, ledde
först till successiv framskjutning av tiden och slutligen, sedan tid
utsatts och allting var ordnat, till ett uppskov, som beslöts så sent att
de delegerade redan hunnit resa till mötesplatsen. Men till sist hade
dock förhalningspolitiken en gräns, och Brysselkonferensen kunde
sammanträda den 24 september. Har den givit något av värde?
Som ett led i en internationell ekonomisk organisation av världen
knappast. De små resolutionerna om en internationell organisation,
som skall underlätta utländska krediter för betalning av import, och
om utvidgat system för försäkring av exportkrediten ge knappast
intryck av annat än hjälplöshet inför de väldiga uppgifter som i
verkligheten vänta på sin lösning; och detta gäller ännu mer om vad
konferensen själv kallar »blandade förslag». Brysselkonferensen var ännu
maktlösare än de flesta andra av de nya internationella
organisationerna och avstod därför rent av från utformade planer på alla
vitala punkter. Förmodligen var detta en vis självbegränsning, men
det utgjorde därmed också ett tydligt tecken till hur litet
mänskligheten åtminstone än så länge kan hoppas av internationell samverkan
för ekonomiskt återuppbyggande. Detta faktum måste hållas för
ögonen.
I stället har konferensen inriktat sig på en ekonomisk
upplysningsverksamhet, som i och för sig är heder värd. Det reala underlaget
härför har skapats av Folkens förbunds byrå i London, och den
förtjänar odelat erkännande för det utmärkta material som insamlats
och publicerats i en rad häften; men möjligen kan man ge också
konferensen åtskillig indirekt förtjänst härav, så till vida som de
olika staterna kanske ej lika villigt skulle ha ställt uppgifter till
förfogande, om ej det hela varit avsett till dess tjänst.
34. Svensk Tidskrift 1920.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
