Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 6. 11. 1920 - Råds-Ryssland och dess grannstater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Råds-Ryssland oeh
dess grannstater.
DAGENS FRÅGOR 485
Råds-Ryssland har i väster till grannar en rad (med
ett undantag, Rumänien) nybildade stater, på vilka
den ansvarsfulla uppgiften vilar att utgöra en barriär mot den ryska
bolsjevismens konsekvent vidhållna expansionssträvanden västerut.
Finland, Estland, Lettland, Litauen och Polen voro alla vid
världskrigets utbrott delar av det gamla ryska riket, Finland dock i en
åtminstone formellt mera oberoende ställning än de övriga. Till dessa
randstater — belägna vid den röda avgrundens rand — hör på sätt
och vis även Ukraina, nämligen den del därav, som hålles besatt av
Petljuras trupper, medan den större delen av landet styres som
vasallsamhälle under Råds-Ryssland av den förryskade rumänske bolsjeviken
Rakovski. Till detta röda Ukraina gränsar det nu med Bessarabien
utvidgade Rumänien, och kedjan av icke-bolsjevikiska grannstater till
Råds-Ryssland fortsattes av general Wrangels område, omfattande
operationsbasen Krim (tills helt nyligen även utanverket guvernementet
Taurien). Längre i öster vidtager republiken Georgien, styrd av
mensjevikiska socialister (Tjeidse, Tseretelli, Tjenkeli m. fi.), vilka
från sina gästuppträdanden i ryska folkrepresentationer återvänt till
sin hembygds berg. Republiken Aserbeidjan däremot med Baku som
huvudort intager för närvarande till Moskva ungefär samma beroende
ställning som Råds-Ukraina. Följer man så Råds-Rysslands gränser än
längre österut, så märkas bland grannarna de för röd propaganda
starkt utsatta gamla orientaliska staterna Persien och Afganistan, det
helt nyligen med våld bolsjeviserade emiratet Buchara, den numera
rätt starkt rödfärgade »Fjärran Österns Republik» och så till sist det
från bolsjevikpropaganda ingalunda förskonade Kina samt den
missnöjda japanska fastlandsprovins, som en gång bar namnet
kejsardömet Korea. Man underskattar intensiteten i bolsjevismens
expansionssträvanden, om man ej behåller i minnet, att Moskvaregeringens
utrikespolitik aktivt sysslar med alla dessa grannstater, samtidigt med
att en mer eller mindre systematisk ornstörtningspropaganda bedrives
i hela mellersta och västra Europa, för ögonblicket koncentrerad på
Italien, Tyskland och Tjeckoslovakien, samt att den har sina utlöpare
i Australien, Egypten, Indien, Förenta staterna, ett par sydamerikanska
republiker och Japan. Så mångsidig var aldrig det tsaristiska
Rysslands aggressiva expansionspolitik.
På västfronten har nu ett formellt fredstillstånd inträtt från
Finland ned till Ukraina. Frederna med Estland, Lettland och Litauen
ha följts av fredssluten i Dorpat med Finland och i Riga med Polen.
Behovet av transiteringsvägen till Västerlandet har samverkat med
nödvändigheten att söka stäcka Wrangels landutvidgning, innan den
hunnit avskära bolsjevikväldets kärnprovinser från Donetsområdets
kol, Kaukasiens spannmål och oljefälten vid Baku. Resultatet blev,
särskilt i Riga, en rundhänt eftergivenhet, som eljest skulle ha varit
oförklarlig. Dock var Råds-Ryssland starkt nog att i Dorpat ej behöva
köpa gränsfreden med Finland och de ökade
propagandamöjligheterna där med någon annan landavträdelse än den lilla ödebygden
Petsjenga uppe vid Ishavet. Den expansiva finska nationalismen fick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
