Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Svenskfinlands ensamhet. Av Arvid Mörne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKFINLANDS ENSAMHET 503
Arwidsson kallar dem »finska lekar». Emellertid, när det är
fråga om ett nummer från Sverige, angives mycket ofta landskapet;
är den lek, som meddelas, från Finland, så säges det kort och
gott: »upptecknadi Finland», »från Finland», »linskuppteckning».
Här förekommer exempelvis en version av »Sd /7a/ra», som,
enligt vad vi erfarit, är upptecknad i Nyland. Arwidsson
meddelar: »SåHafra. A. Svensk uppteckning. B. Finsk uppteckning.
C. Från Östergötland».
En mindre konfys påminnelse om finlandssvenska allmogens
tillvaro hade sverigessvenskarna tidigare fått i Tunelds Geografi
öfver Konungariket Sverige, vilkens sjunde upplaga (1794)
för Finlands vidkommande redigerades av Porthan. Det säges här
kort och klart: »Merändels hela Hafskusten ifrån Kymmene till
Bierno Å och sedan ifrån Björneborg til Gamla Carleby bebos
af Svenskt Folk; äfvensom hela Skärgården, när en liten del
däraf, emellan Åbo och Björneborg, samt de få Öar, hvilka
ligga norr om G. Garleby, undantagas. Men in i Landet träffas
ingenstädes Svenska Invånare.»
Notisen återfinnes ordagrant avtryckt i Daniel Djurbergs
Beskrifning om Svearike, IV (1808).
Emellertid har Porthan icke i det vidlyftiga verket underkastat
nationalitetsförhållandena någon närmare granskning. De
detaljrika ortsbeskrivningarna följa samma banor, som hade utstakats
av Jacob Faggot år 1741 i uppsatsen Tankar om
Fäderneslandets Känning och Beskrifvande. När det
Tuneld-Porthanska verket upptar någon notis om befolkningens språk,
så sker det av ett tillfälligt historiskt kuriositetsintresse, såsom
då det utan reservation berättas, att Birger Jarl (!) delade södra
Österbotten i två socknar, Pedersöre och Mustasaari, »och insatte
i Landet en Svensk utflyttning, som där bibehållit sin Ätt och
Språk», eller att Nylands svenska befolkning kommit från Sverige
(isynnerhet Helsingland) under Erik den heliges tid. Om den
till Sverige efter Åbofreden hörande delen av Pyttis meddelas i
detta arbete och senare hos Djurberg, att församlingen består
»til hälften af Svenskar och til hälften af Finnar, och måste
därföre Gudstjensten hållas på bägge Språken.»
Detta är i det närmaste allt man får veta om språk och
nationalitet utöver den allmänt hållna översiktsnotisen. De
svenska åboländska skärgårdarna tilldelas benämningen Finska
skären i betonad motsats till de åländska, om vilka det säges,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
