Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 8. 12. 1920 - Reformer inom polisväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 545
för länge sedan sågos ju socialdemokratiska stadsfullmäktige hota
polismän i tjänstgöring med obehagliga följder, om deras
partivänner oroades genom att polisen lydde sina förmäns order. Att
såsom föreslagits inrätta kommunalvalda polisstyrelser eller polisråd
skulle givetvis ej medföra någon som helst förbättring på den
punkten utan tvärtom göra möjligheterna för ett obehörigt inflytande än
större. I Englands provinsstäder, varifrån förebilden till här i landet
framkomna förslag till polisråd hämtats, ha, enligt vad en anstäld
kommissionsundersökning bragt i dagen, olagliga intressen i många
fall skaffat sig så mäktiga intressenter i de kommunalval da »Watch
Committees», att polisen icke vågat fullgöra sina plikter. Även om
möjligen dylika uppenbara missbruk hos oss för närvarande ej äro
att befara, synes dock, med de möjligheter till konflikter med
mäktiga intressen, som alltid finnas vid en effektiv polisverksamhet,
dörren snarare böra stängas än öppnas för obehöriga inflytanden. Den
tryggare ställning, som de underordnade polismännen gång på gång
begärt, bör ej heller såsom föreslagits vinnas genom att, med fara för
disciplin och handlingskraft, insätta underordnade i kommunalvalda
polisråd. Den större tryggheten följer av sig själv, då polismännen
anställas av staten. De ha ju ej någon som hälst anledning att
därutinnan begära en bättre ställning än statens övriga tjänstemän
och önska det säkerligen ej heller.
Att frågan om statens övertagande av polisväsendet börjar mogna
framgår ock av sakens utveckling i våra grannländer. I Danmark
har år 1919 hela landets kriminalpolis övertagits av staten och i
Norge har innevarande år Knudsenska ministären för stortinget
framlagt ett förslag om hela polisväsendets övertagande av staten.
Staten skall enligt förslaget anställa och avlöna samtliga vid
polisväsendet anställda personer, med skyldighet för kommunerna att
bidraga till avlöningen av polistjänstemännén. Polisämbetsmännen
skall staten avlöna utan bidrag.
Även hos oss synes uppfattningen alltmera stadga sig i den
riktningen, att polisväsendet tjänar i främsta rummet ett statsintresse
och bör i anslutning därtill organiseras och avlönas av staten. Att
polisväsendet alltjämt är sammankopplat med den kommunala
verksamheten utgör en anomali, i viss mån jämförlig med att städerna
ännu bekosta de allmänna domstolarna och åklagareväsendet. Om
ordningspolisen även i någon mån tillgodoser speciellt lokala
intressen, bör detta blott medföra, att kommunen får ersätta staten för
den hjälp kommunen därigenom erhåller.
Från olika håll kommer allt mera enträget kravet på en lösning
av denna fråga. Stockholms stadsfullmäktige hemställde redan för
något år sedan hos Kungl. Maj:t om utredning rörande statens
övertagande av åklagare- och polisväsendet i huvudstaden, och från
polishåll framhålles gång efter annan lämpligheten av polisens
statsanställning.
Till de särintressen, som sålunda tagit sig allt flera uttryck,
knyter sig otvivelaktigt även det stora allmänna intresset att få en bättre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
