Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Första kammarens moderata parti. Av Ivar Afzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spruckna och skrovliga stämman. På Göteborgsbänken satt ännu
den kanske mest principfaste frihandlaren presidenten Wærn,
en lärd och blid åldring. Det sades om honom och hans gamle
antagonist frih. Klinckowström, att när den ene av dem talade,
den andre demonstrativt låtsades insomna; men nog var
påståendet vad den gamle presidenten beträffar ogrundat — han
var i alla stycken en man utan svek. På samma bänk satt
också advokaten Leman, en fin intelligens med mångsidiga
intressen och ett livligt framställningssätt. Bland
Norrlandsrepresentanterna märktes de båda generaldirektörerna Almén och
Andersson, av vilka särskilt den förre livligt deltog i debatterna.
I sin helhet räknade gruppen omkring 25 medlemmar.
Någon politisk maktfaktor kunde sålunda denna lilla grupp
icke utgöra. Men detta förlamade icke intresset för
riksdagsfrågorna; varje vecka under pågående riksdag samlades i regeln
gruppen för behandling av ärenden som skulle förekomma, då
någon, som ansågs särskilt sakkunnig, lämnade ett inledande
referat och ledamöterna därefter yttrade sin mening om saken.
Oftast var samstämmighet för handen, men något band sökte
man icke lägga på friheten vid omröstningen i kammaren.
Den allvarliga förhandlingen avlöstes av ett samkväm, vilket
intimiteten i denna lilla krets ofta gjorde till en högtid av
spirituell och harmlös sällskapsglädje. I kammardebatten deltogo
flera av gruppens ledamöter, icke utan framgång när det gällde
frågor, som kunde anses vara politiskt indifferenta.
Förhållandet till det stora partiet var i det hela gott, icke endast
personligt utan också parlamentariskt. Väl brukade Törnebladh
beteckna gruppen såsom »de spetälske», men det var ett skämt,
utan verkligt underlag. Majoritetspartiet begagnade visserligen
sin makt och rekryterade utskotten företrädesvis med sitt eget
folk; särskilt var bevillningsutskottet en helgedom, dit endast
rättrogna fingo tillträde. Men även flera av det lilla partiets
män insattes i utskott; och för egen del är det mig en kär
plikt att erkänna det förtroende och den välvilja, varmed jag
ända från begynnelsen möttes även av majoritetens män. Inom
detta stora parti upprätthölls väl en rätt stram disciplin, och
man beklagade sig nog stundom däröver, men i jämförelse med
senare tider levde man därvidlag ännu i en barnaålder.
Så fortgick den parlamentariska sammanlevnaden år efter år
ungefär i samma banor. Personerna ombyttes delvis, men det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
