- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Elfte årgången. 1921 /
9

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Första kammarens moderata parti. Av Ivar Afzelius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slaget, men de delade icke förbittringen mot regeringen; den
hade nog varit rådlös, det kunde icke nekas, men hade
riksdagen varit det mindre? Nu kunde icke stortalighet hjälpa,
endast lugn besinning. Därom stod partiet snart enigt, sedan
tre av dess ledamöter utgått och inträtt i det stora partiet,
där man förde ett vida kraftigare språk. I det utskott, som
hade att föreslå vad som borde göras, fick partiet insätta tre
ledamöter. Förhandlingarna i detta utskott blevo långvariga
och slitsamma. Under hela min riksdagstid har jag aldrig känt
en uppgift så tryckande tung. Det gällde att finna ut något
som nödtorftigt kunde tillfredsställa den djupt kränkta
folkkänslan, utan att dock driva det till ett för båda folken lika
olycksbringande brödrakrig. Och allt skulle ju ske i
enighetens tecken. Huru detta slutligen lyckades är känt. De
uppställda »villkoren» hade i sig själva endast ringa reell betydelse;
det enda som verkligen ägde någon större sådan — om
flyttlapparnas rätt till renbete i Norge — fick i
Karlstadsöverenskommelsen en form, som senare höll på att för lapparna leda
till motsatsen av vad som åsyftats. Emellertid var det nog
med en känsla av oändlig lättnad, den andra urtiman
bekräftade denna överenskommelse. Men säkerligen fanns det då
ingen som trodde, att det alltjämt svidande såret skulle efter
femton år vara så lyckosamt läkt, som vi nu väl alla med
innerlig glädje fått bevittna.

Vid den följande riksdagen kom åter en stor fråga,
rösträttsfrågan, i ett nytt läge. På grund av 1902 års riksdagsskrivelse
hade två gånger förslag till en lösning, grundad på allmän
rösträtt till andra kammaren med proportionella val, av regeringen
framlagts och av första kammaren antagits men av den andra
förkastats. Nu var Staaff statsminister, och man visste, att
förslag om allmän rösträtt med majoritetsval komme att
föreläggas riksdagen. Vid dennas början föreföllo utsikterna till
framgång för ett sådant förslag icke alltför ogynnsamma även i
första kammaren. Striden hade ju stått egentligen om valsättet
— frågan om modifikationer i den allmänna rösträtten hade
trängts i bakgrunden, och den striden tycktes vara slutad efter
två fruktlösa försök med proportionalismen. Denna hade inom
det stora partiet i dess helhet rätt ljumma sympatier; den hade
1902 tagits med bland »garantierna», men vid närmare
skärskådande hade den nog såsom sådan befunnits icke motsvara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:59 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1921/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free