- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Elfte årgången. 1921 /
19

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Vitalis Norström och demokratiens problem. Av John Cullberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VITALIS NORSTRÖM OCH DEMOKRATIENS PROBLEM 19

;> Demokrater äro vi egentligen allesammans nu för tiden. Men vad som
skiljer är, vad vi väga vänta av den demokratiska utvecklingen. För mig står
den som ett fruktansvärt kaos, en upplösning, som skall framtvinga en
oerhörd söndringens nöd, vilken nöd sedan z sin ordning skall framtvinga
mänsklighetens positivt nybildande och frälsande krafter. Demokratien upplöser det
gamla samhället utan att grundlägga det nya. Men den förbereder det genom
att sätta oss i nödens skola.»

I samma anda säger han i ett brev till Oscar Lindberg ett
halvår senare (23. 4. 06):

»Det är ingen ondskans ande, som blåser genom tiderna, utan det gulbleka
torvissnandets. Ungdomen är ej längre ung. Blott hysterisk, när den söker
vara och visa det. Vill man, kan man här tala om ålderdomskrämpor.»

Förvisso fann han det också vara lönlös möda att söka möta
tidens upplösningstendenser blott med välment kulturellt och
socialt reformnit. »Kulturen är ingen sjukdom, som skall
kureras. Utan ett offerväsen, som skall ha sin gång.» Endast på
en väg väntade han räddningen — syntesen: genom en religiös
pånyttfödelse av människosläktet.

Den totalsyn, som här skisserats, får genomgripande betydelse
för Norströms uppfattning av samhället och de frågor, som
därmed stå i sammanhang.

Fordom uppfattades samhället överhuvudtaget icke som ett
problem. Det kändes och tänktes som den naturliga och
självklara miljö, där individen var insatt för att fullgöra sin kallelse.
Det var den organiska totalitet, som skänkte individen
livsbetingelserna, på samma gång det var en lika organisk produkt
av individernas historiskt bestämda gemensamma strävan. Då
konflikter uppstodo, var det i regel icke individen contra
samhället utan ett samhälle contra ett annat.

Den moderna »sociala frågan» är däremot för Norström till
sin djupaste innebörd intet annat än problemet individualitet
contra socialitet. Det restes i samma mån individualismen från
renässansens och reformationens dagar började vinna mark. Nu
fattas inte längre samhällets övergripande makt över individerna
såsom något odisputabelt och självklart. Nu kräves ett
rättfärdigände av dess rätt.

»Radikalismens» samhällsuppfattning är individualistisk och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:59 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1921/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free