- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Elfte årgången. 1921 /
35

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - En fågelskildrare. Av B. Boëthius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

EN FÅGELSKILDRARE


av Förste Arkivarien B. BOËTHIUS[1]

Att se i Bengt Bergs fågelböcker är som att stanna stilla en
stund, då man strövar i skog och mark. Det liv, som
döljer sig och tystnar vid ljudet av människors steg och röster,
är här gripet och fasthållet, utan att det förlorat sin skygga
hemlighetsfullhet, utan att det oseddas spröda mystik
förflyktigats. Fågelbilder sådana som dessa återskänka hela den
intensiva spänningen från det ögonblick, då grönskans skenbart
ödsliga tomhet fylles av en först endast anad rörelse. Men
naturligtvis är det endast själva denna stämning, som vanliga
människor få uppleva — att ute i markerna se, vad Bengt
Berg ser, kräver nära nog ett nytt sinne och därtill ett
säkerligen mycket sällsynt tålamod att sitta stilla och vänta.

Virtuosmässigt framträder Bergs förmåga att komma djuren
in på livet i det fakirartade konststycket med fjällpiparen, som
till slut ligger alldeles lugn och ruvar sina ägg i hans hand,
men åtminstone på den, som skriver dessa rader, gör fåglarnas
oberörda trygghet på andra bilder ett ännu starkare intryck.
Man ser genast på deras hållning, på halsens linje eller den
fångade rörelsen, att den iakttagare, som avlockat dem deras
hemligheter, verkligen lyckats göra sig osynlig, att ingen
försummelse givit de bespejade ens en antydan om människans
fruktade närhet. Helt visst är det denna tvångsfria
naturlighet, som gör de många fågelbilderna så fängslande och så
fria från all enformig upprepning. Intet kan vara vackrare än
de ruvande fåglarna, som man aldrig tröttnar på, om man i
deras tålmodiga ro anar en återglans av livsförnyelsens stilla,
outgrundliga kraft. Och hur skarpt individualiserade teckna

[1] Med anledning av: Bengt Berg, Sällsynta fåglar. Första samlingen.
Långnäbban, Kärrdoppingen och svarttärnan. Dvärgmåsen. Sthlm, P. A.
Norstedt & Söner, 1916. Tills. 15 kr. Andra samlingen. Skräntärnan,
dvärgtärnan och grågåsen. Ibid. 1919. 52kr. — Min vän fjällpiparen. Ibid. 1917.
15 kr. — Hägrar och storkar. Sthlm, Åhlén & Åkerlund, 1920. 42 kr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:59 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1921/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free