Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 15. 1. 1921 - Prisfallet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det sannolikt vara en ganska lätt sak att hejda och vända också det
nya prisfall som satt in sedan oktober 1920, trots att det har galt
åtskilligt fortare än det förra och även redan är något litet starkare
än detta (18½ % vid årsskiftet); all vaksamhet blir behövlig för att
våra förhoppningar ej på nytt skola krossas. I någon mån ligger
makten häröver i den köpande allmänhetens egen hand, i det att
återhållsamhet i inköp — den av bankdirektörerna länge påyrkade
sparsamheten — föranleder minskad efterfrågan på kredit från
affärsmännens sida och ökar deras iver att sälja.
Prisfallet i Sverige är anspråkslöst också i den meningen, att det
ännu väsentligt understiger vad som redan inträffat i Amerika och
England. För en jämförelse kan man därvid till en början hålla sig
till novembersiffrorna, emedan inga senare föreligga från Amerika
när detta skrives; och man finner då att mot ett prisfall för Sveriges
del av 9½ % (enligt Svensk Handelstidning) eller 11½ % (enligt
Skandinaviska bankens utmärkta meddelanden) svarar 21 à 21½ %
nedgång i Englands enligt Times’ och Economists häri nästan
samstämmiga siffror, samt icke mindre än 34½ % prisfall i Förenta staterna
(enligt Bradstreets dock kanske något överdrivna uppgifter), sålunda
resp. dubbelt och tredubbelt prisfall mot det svenska. Det är också
bekant, att en hel rad råvaror i Amerika, såsom bomull, läder, bly,
zink, socker, majs, rent av gått ned till prisnivån före kriget — gummi
t. o. m. långt därunder — hvilket man knappast väntat att få
uppleva. En jämförelse på grundval av decembersiffrorna för Sverige
och England visar något men tyvärr ingalunda mycket mindre
skiljaktighet: för Sverige som nämnts 18½ % prisfall, för England 27%
enligt Times och 29% enligt Economist. Vid ett sådant läge
försvagas känslan för de svenska affärsmännens klagorop över våra
prisförändringar något litet.
Huvudsaken är dock ej det sistnämnda, ty att läget ter sig
bekymmersamt för många industrier och handelsgrenar får ingen
förbise; ett prisfall på 9½ % under enbart december månad är lika
litet att leka med som prisstegringen på 7¼ % i sistlidne februari
månad på sin tid var det, också om det förstnämnda förlorar mycket
av sin ofördelaktiga rubbningsverkan därigenom, att det främst av
allt påverkas av kolprisets fall. Det viktiga är, att vi måste icke blott låta
det inhemska prisfallet ha sin gång utan t. o. m. underhjälpa det,
om icke vårt land skall komma i en annan kategori än de länder,
vilkas penningvärde nu starkt förbättras. Precis lika mycket, som
det amerikanska prisfallet överträffar det svenska, sjunker den svenska
valutans värde i förhållande till guldets, ty den amerikanska valutan
måste anses likvärdig med guld; och redan före det amerikanska
prisfallet stod vår valuta så lågt gent emot guld, att det syntes stor
fara värt, att vi aldrig skulle komma tillbaka till guldmyntfoten utan
»myntrealisation», d. v. s. utan att minska guldmängden i vår
myntenhet. Efter att ännu för tre år sedan ha haft världens bäst skötta
penningväsende och efter ostörd fred, skulle vi alltså ha bragt det till
en situation som förut inträffat blott efter olyckliga krig eller
enastående inre vanstyrelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
