Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 15. 1. 1921 - England, Förenta staterna och Japan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 77
som ge dem starkt inflytande på Förenta staternas inre förhållanden.
Den genuine amerikanaren betraktar detta som ett politiskt gift. Men
missnöjet riktas icke mot irländarna utan mot engelsmännen, som
icke lösa den irländska frågan och tillfredsställa den irländska
opinionen både på Irland och i Amerika.
En annan fråga, som för närvarande för både engelsmän och
amerikanare utgör en källa till bekymmer, är den, som rör
sjöherraväldet. England har nu att på grundvalen av krigets erfarenheter
reorganisera flottan men också att vidtaga åtgärder för att
upprätthålla sin ställning som världens främsta sjömakt. För ögonblicket
är den brittiska flottan i en starkare maktposition än någonsin,
sedan dess värsta konkurrent, den tyska, tillintetgjorts och någon annan
europeisk sjöstyrka icke tillnärmelsevis kan mäta sig med den. Men
både Förenta staterna och Japan bedriva en flottpolitik, som man i
England följer med oro. Efter det stora Jutlandsslaget ha båda dessa
makter beslutat väldiga nybyggnader av första klass stridsfartyg. I
Amerika äro två slagskepp och två slagkryssare beräknade att vara
färdiga 1923 och fyra slagskepp och fyra slagkryssare 1924 eller 1925.
Japan, som under världskriget lyckats reparera sina sedan ryska
kriget dåliga finanser, antog i juli månad förra året det s. k.
eight-eight scheme, omfattande åtta slagskepp och åtta slagkryssare, varav
hälften skola vara färdiga 1926. Under samma tid har England icke
vidtagit åtgärder för byggande av ett enda stort fartyg. Av de senast
(1916) beslutade fyra stora fartygen på 41,000 ton ha tre t. o. m.
av-skrivits vid vapenstilleståndet. En av anledningarna till denna
overksamhet är ovissheten om de stora stridsfartygens värde. Striden slår
för närvarande mycket het om lärdomarna från kriget, och frågan
om slagskeppets »degradering» är som bäst föremål för utredning.
Men under tiden fortgå de japanska och amerikanska flottbyggena
och inom några få år skola Förenta staterna ha hunnit om England
i fråga om de stora övervattensfartygen.
För Förenta staterna äro flottbyggnaderna knappast inriktade på
att direkt beröva England dess supremati till sjöss, om det också
finns en liberal riktning, som trogen Amerikas egna traditioner är
fientlig mot imperialismen som sådan och gärna skulle se att »the
British Empire» sönderfölle eller åtminstone i högre grad än vad
som skett ersattes med »the British Commonwealth». Den
amerikanska flottpolitiken har utan tvivel naturligare och enklare grunder.
Sedan England genom världskriget krossat sin farligaste europeiska
medtävlare, representerar det praktiskt taget ensamt Europa i
maritimt hänseende. Den enda flotta av betydenhet, som återstår
(om man bortser från den amerikanska), är Japans. Detta land, som
har många tvisteämnen med Förenta staterna och som är starkt nog
att i händelse av ett krig kunna göra Amerika mycken skada, är i
förbund med England. Förenta staterna ligga emellan två hav, av
vilka det ena behärskas av den engelska och det andra av den
japanska flottan. För sin egen trygghet och för den ännu icke
övergivna Monroe-doktrinens upprätthållande behöva de ett starkt sjöför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
