Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 15. 1. 1921 - England, Förenta staterna och Japan - Lloyd Georges Irlandspolitik under kritik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 79
har den lyckats att framkalla stora farhågor i Amerika, där man i
vissa kretsar icke velat taga tillbörlig hänsyn till den 1911 tillkomna
nya klausulen. Från engelskt håll framhålles, att det s. k. Peace
Gommission Treaty 1914 mellan England och Förenta staterna
omedelbart i Tokio notificerades såsom ett i alliansavtalet åsyftat allmänt
skiljedomsfördrag. Det är emellertid karaktäristiskt för den
förhärskande osäkerhetskänslan, att den japanske ambassadören i London
baron Hayashi en av de första dagarna av detta år ansåg sig böra
taga upp frågan och i en intervju i Times gendriva en av den
amerikanske senatorn Reed från Missouri uttalad mening. Hans yttrande
kan förtjäna antecknas som en officiell japansk förklaring, att
alliansen icke från japanskt håll ansetts förplikta England att komma
till Japans hjälp »vid den ytterst osannolika eventualiteten» av ett
krig mellan Japan och Amerika. Han framhöll emellertid tillika, att
Förenta staterna aldrig av de fördragsslutande makterna tänkts som ett
land, vilket någonsin kunde tillgripa någon aktion i stånd att hota de
förbundnas territoriella rättigheter och speciella intressen i fjärran
östern. Det är knappast tvivelaktigt, att Förenta staterna på sistone
börjat få ganska starka intressen i dessa trakter. Det borde vara
ett visst lugnande moment, att de därvidlag kunnat handla i
samförstånd med England. Den japansk-engelska alliansen har nämligen
icke fungerat fullt tillfredsställande med hänsyn till den kinesiska
politiken, och det är osäkert, om det på denna punkt blir bättre
i framtiden. Japans under kriget förda självsvåldiga politik i Kina
har icke vunnit engelsmännens fulla gillande. De beryktade 21
punkterna, som Japan 1915 förelade Kina till undertecknande, inneburo
ett alltför stort avsteg från deri öppna dörrens politik för att de icke
skulle stöta på opposition. Den japanska kontroll, varmed de hotade
Kina föranledde ett av Förenta staterna understött engelskt
inskridande, som avvärjde de längst gående japanska kraven. Men Japan
är alltjämt obenäget att tolerera en självständig kinesisk utveckling.
Dessa korta antydningar ge vid handen, att det bundsförvantskap,
som under kriget rått mellan världens tre förnämsta stormakter,
Storbritannien, Förenta staterna och Japan, är långt ifrån fast grundat
och att världen snart på nytt kan komma att oroas av nya stormakts
konflikter, nya kapprustningar och, varför ej, nya krig.
Den beklagliga vändning, som krisen på Irland
tagit under höstmånaderna och som i främsta
rummet kännetecknats av den engelska repressaliepolitiken och
därmed sammanhängande skärpning av orostillståndet, har haft
åtminstone ett gott med sig, och det är, att freds- och försoningsrösterna
kunnat göra sig allt starkare hörda och att försöken att finna
en grundval för en uppgörelse blivit mera fasta och
målmedvetna. Den efter Arthur Griffiths arrestering fungerande
sinnfein-presidenten pater O’Flanagans skriftväxling med Lloyd George
angående möjligheten för underhandlingar mellan sinnfeinarna och
regeringen gav vid handen, att det å ömse sidor fanns benägenhet för
Lloyd Georges
Irlandspolitik under kritik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
