Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 15. 1. 1921 - Lloyd Georges Irlandspolitik under kritik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 DAGENS FRÅGOR
att göra slut på det rådande oefterrättlighetstillståndet. Men det var
knappast att vänta, att de båda parterna med sina bjärt motsatta
utgångspunkter skulle på direkt väg komma till något resultat. Från
andra håll ha emellertid aktningsvärda försök giorts att bringa reda
i situationen. Enskilda personer ha varit i livlig medlingsaktion,
och två olika kommissioner ha varit sysselsatta med att utreda de
faktiska tilldragelserna på Irland för att därigenom få en grundval
för att bedöma möjligheterna för en lösning.
Den ena av dessa kommissioner är amerikansk och tillsatt på
initiativ av New-York-tidningen Nation. Den stora roll, som den
irländska frågan spelat i Amerika på grund av därvarande irländares
energiska propaganda, föranledde den amerikanska tidningen att söka
få klarhet om de motsägande rapporterna om våldsregimen på Irland
och den lät genom en del framstående män välja en
undersökningskommission, som den 18 nov. förra året trädde i verksamhet i
Washington. Bland dem som hördes voro ögonvittnen till de
försiggångna våldsdåden. Det andra hittills bekanta förhöret hölls den
8 december, då den hungerstrejkande Gorkmayorn Mac Swineys
änka och syster avgåvo utförliga redogörelser för de med
borgmästarens arrestering och död förknippade omständigheterna och för
sinn-feinrörelsens historiska bakgrund. Kommissionens verksamhet har
motsetts med det livligaste intresse på Irland, och kardinal Logue
har förklarat, att allt skall göras för att material skall ställas till
förfogande. Engelske ambassadören i Washington, sir Auckland Geddes,
uttalade till en början sina tvivelsmål om att sanningen nu skulle
kunna komma i dagen, ty en period av lugn på Irland borde först
förflyta. Dock förklarade han, att pass icke komme att nekas dem,
som önskade resa till Washington för att vittna inför kommissionen.
På engelskt håll synes man emellertid icke vilja tillåta den
amerikanska undersökningen att gå allt för mycket på djupet. När
kommissionen meddelade sin avsikt att sända en delegation till England
och Irland »för att i England samla fakta och opinionsyttringar
angående den irländska situationen och på ort och ställe göra
grundliga studier i fråga om irländska förhållanden», vägrade engelska
ambassaden att utfärda pass, då besöket icke ansågs »agreeable» för
den engelska regeringen. Ambassaden betvivlade kommissionens
juridiska erfarenhet och befarade, att dess verksamhet endast skulle
leda till ett hopande av vittnesmål, som icke stödjas av fakta och
avgivas i propagandasyfte. Svaret härpå blev en till engelska
arbetarpartiets parlamentariske ledare William P. Adamson sänd protest mot
»denna brittiska regeringens autokratiska åtgärd att undertrycka
sanningen och det fria ordet». Kommissionens arbeten äro sålunda tills
vidare inskränkta till undersökningen i Washington.
Den andra kommission, som har till uppgift att söka bringa ljus
över sakläget på Irland, har så tillvida ett försteg framför den
ovannämnda, som den kunnat på ort och ställe inhämta omfattande första
hands uppgifter. Dess ledamöters egenskap av engelsmän är också
ägnad att ge dess mot engelska regeringen och dess verktyg rik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
