- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Elfte årgången. 1921 /
106

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Överansträngningen i skolorna. Av Ad. Meyer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


2:o) Bland gymnasiets elever förekomma alltid några, som äro
för högre studier obekväma och aldrig borde hava gått längre än
till sjätte klassen för att sedan utgå i det praktiska livet, där
de i många fall kunna göra sig gällande på ett lyckligt sätt, i
stället för att med mycken suckan i onödan förnöta 4, kanske
5 eller 6 år på skolbänken. Dessa ynglingar hava ofta en
oerhörd ambition och förstöra sig hellre till kropp och själ än de
begagna den enda för dem naturliga utvägen att söka praktiskt
arbete. Dessa giva tydligen en stor kontingent till de
överansträngdas kohort. Här ligger ju botemedlet i öppen dag: fordra
ej studentexamen för banor, där den alls ej behöves, och sök
förmå föräldrarna att ej sätta sin ära i att driva upp sina söner
till denna examen, då de tydligen ej passa för den art av arbete
som skolan bjuder, men kunna bliva dugliga medborgare på
andra områden.

3:o) De båda hittills behandlade orsakerna till överansträngning
äro dock ej av så stor betydelse, då de ju blott beröra tämligen
inskränkta grupper av skolynglingar. Överansträngningen hos
en mycket större kontingent härleder sig av en annan orsak:

Det är allt för vanligt, att lärjungarna i de lägre klasserna
antingen nästan inte alls arbeta i hemmet eller blott ägna
några minuter åt sina läxor, så att de kunna dem något så
när i det ögonblick då de förhöras, men hava glömt dem
fullständigt dagen efter, och likväl flyttas från klass till klass, med
den påföljd, att de vid inträdet på gymnasium äro i hög grad
okunniga beträffande grunderna för det som därstädes skall
meddelas. Hur ofta har jag t. ex. ej i de lägre
gymnasieringarna funnit ynglingar, som ej kunnat multiplicera t. ex. 307
med 104 eller, än oftare, dividera 2 med ½! Och i andra ämnen
torde det stundom ej vara bättre: hur ofta finner man ej
osäkerhet beträffande subjekt och objekt och mera dylikt.

När därför för en sådan yngling svårigheterna börja inställa
sig i första och andra ringarna på gymnasium, så har han att
välja mellan att antingen helt bryta med sina gamla vanor och
börja på att arbeta på skarpen för att reparera sina bristfälliga
kunskaper och samtidigt följa med de nya kurserna eller ock
att låta allt fortgå som förut.

Ofta väljes då det senare, vanligen underhjälpt genom mer
eller mindre skickligt uttänkta fuskmetoder, och får genom
lärares slapphet fortgå ännu i två år. Först i tredje ringen, då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:59 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1921/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free