Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - De ryska koncessionerna och vår handel med Ryssland. Av C. H. Trolle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommunismens och därmed också sovjetregeringens
kapitulation, ett frånträdande av de grundsatser, som man tidigare med
så stor pondus proklamerat. Det var också att förutse, att
denna realpolitikens seger över den spekulativa idépolitiken
skulle av oppositionen utnyttjas i högsta möjliga grad för att
därigenom komma åt det härskande partiet eller kanske rättare de
härskande personligheterna. Ungefär samtidigt med
publiceringen av den nyss refererade förordningen sammanträdde i Moskva
delegerade för det kommunistiska partiet i Moskvas stads- och
guvernementsdistrikt. Mera av person- än av sakskäl angrepos
här koncessionsmedgivandena med synnerligen stor häftighet,
vilket uppkallade Lenin själv till försvar för dem. I detta tal,
som refererades i Pravda för den 30 november, frågar Lenin
till en början vem det är, som egentligen har råkat ut för en
katastrof, den europeiska bourgeoisin eller sovjetmakten och
svarar själv med att påstå, att den förra numera erkänner att
den icke lyckats besegra sovjet, vilket är att anse såsom en
seger för bolsjevismens sak. Under det att militarismen befinner
sig på avskrivning, blir sovjet för varje dag allt starkare och
starkare.
Lenin påpekar vidare att sovjetregeringen kan påskynda utvecklingen av den
inre hushållningen med hjälp av det borgerliga kapitalet och att man för
närvarande har tvänne koncessionsförslag under omprövning, av vilka det ena är
»milliardären» Vanderlips propos om arrendering av Kamtjatka. Världen ligger
splittrad till följd av Brest- och Versaillesfrederna och fiendskapen mellan
Amerika och Japan är i tilltagande. Då Ryssland nu ej kan draga någon nytta av
det avlägset liggande Kamtjatka, så är det förmånligare för landet att
utarrendera halvön och på så sätt genom amerikansk förmedling få en hel del nyttiga
produkter därifrån. Och genom en dylik åtgärd fördjupar också Ryssland
fiendskapen mellan Amerika och Japan, vilken senare stat med våld fråntagit
landet stora stycken i den yttersta östern.
Det andra koncessionsprojektet avser ett större skogsområde i guvernementet
Arkangelsk, där man tänkt sig att ruta in området som på ett schackbräde
och låta utlänningarna taga en ruta, under det att området bredvid förbehålles
ryska arbetare, vilka på så sätt kunna komma i tillfälle att lära sig
utlänningarnas teknik och färdighet.
Faran att draga in utlänningarna till landet anser Lenin icke vara så stor,
då dessa måste underkasta sig Rysslands lagar, men däremot vore fördelarna
mycket stora, enär de ryska arbetarna finge gå i lära hos utlänningarna och
utlänningarnas egendom i händelse av krig med krigets rätt stannade i
Rysslands händer.
Oppositionen synes visserligen icke hava varit så medgörlig,
men tack vare en av regeringen igångsatt energisk agitation till
förmån för dessa koncessioner torde motståndet på denna punkt
numera vara mer eller mindre platoniskt.
Man har sålunda i den ryska pressen framhållit, att landet
är i det största behov av transportmedel såsom lokomotiv,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
