Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - De ryska koncessionerna och vår handel med Ryssland. Av C. H. Trolle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
järnvägsvagnar o. d., vidare av maskiner av alla slag,
jordbruksredskap såsom liar, plogar, harvar etc., verktyg och
medicinalier. Då man inte kan få dessa saker gratis och endast har
tillgång till ett mycket begränsat guldförråd, måste man finna
någon möjlighet för att skaffa sig det nödvändiga. Ryssland har
blott två saker att komma med: råvaror och koncessioner. Men
råvarornas värde är beroende på den efterfrågan, som i utlandet
finnes på dem. Genom utarrendering och koncessioner
kommer Rysslands industri i besittning av den tekniska
vetenskapens alla modernaste framsteg, vilket är av stor betydelse, i all
synnerhet som man inom landet för närvarande under alla
förhållanden icke är i tillfälle att utan dessa utnyttja landets
oerhörda rikedomar.
I en artikel i Isvestija för den 2 december 1920 skriver
sålunda en författare, Georg Bergman, bl. a.:
En kommunist som är rädd och skriker: Hur kan man tänka på att släppa
in kapitalister i ett socialistiskt land, han är inte värd en kopek. Han
begriper icke förhållandet mellan de olika krafter, som finnas här i världen. Och
icke heller det faktiska förhållandet, att man icke giver oss fred och varor
gratis. Av hans upprörda sentimentalitet kan man icke ens tillverka en enda
spik. Politik måste byggas på vad som finnes och icke på rena luftslott och
tomma önskningar. Och faktum i denna fråga är, att i utlandet befinner sig
den ekonomiska makten alltjämt i kapitalismens händer. Detta är beklagligt,
men vi måste dock böja oss inför det faktum, att vi tills vidare nödgas sluta
ekonomiska avtal med kapitalister och icke med kommunister. Och då vi
icke kunna reda oss utan sådana avtal, är det onödigt att öda tid med att
grubbla på huru vi skola kunna utestänga kapitalet; bättre är att anstränga sig
att utfundera, huru vi skola kunna draga nytta av dess inträngande till oss.
Författaren är likväl icke blind för de faror, som dessa
koncessioner kunna föra med sig för den ryska sovjetmakten.
Genom förbindelse dels med smyghandeln och dels med det
rådande enskilda entreprenadsystemet, som ännu uti avsevärd
utsträckning säges vara rådande i de offentliga ryska
institutionernas verksamhet kan det utländska kapitalet komma att
tillvälla sig all ekonomisk makt i Ryssland. Dessutom ser han
en stor fara i den gamla ryska sjukdomen, bestickligheten,
vilken redan nu gör sig gällande i en ofantlig utsträckning, ty
i stället för att det nu mutas med mer eller mindre värdelösa
papperslappar, så kommer det hädanefter att bjudas mycket
begärligare varor, nämligen guld, utländsk valuta, varor och
t. o. m. starka drycker.
Slutligen är det antagligt, att koncessionsföretagen komma att
utgöra utgångspunkter för kontrarevolutionär propaganda, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
